Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman har meddelat att regeringen ska utreda ett återinförande av arbetsmarknadsprövning vid anställning av arbetskraftsinvandrare. Gröna arbetsgivare ser detta protektionistiska tänk som djupt olyckligt eftersom en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning riskerar slår mot yrken med lägre utbildningskrav, i branscher som har svårt att rekrytera svensk arbetskraft.
Det finns behov av arbetskraftsinvandring även i branscher där det förekommer yrken med lägre utbildningskrav. För att ett yrke ska klassificeras som bristyrke ska det finnas få arbetssökande, men många lediga jobb. Risken finns att jobb med låga formella krav inte kommer klassificeras som bristyrken även om arbetsgivarna aldrig lyckas tillsätta jobben inom landet. En myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning kan därför leda till att det blir omöjligt att rekrytera till jobb inom flera branscher.

Dagens system för arbetskraftsinvandring utan arbetsmarknadsprövning, som gällt sedan 2008, har tjänat den svenska arbetsmarknaden väl. Bäst lämpad att avgöra om och vem som bör anställas i ett företag är naturligtvis arbetsgivaren själv – det är företaget som kan avgöra vilken kompetens de behöver. Även om ministern vill få det att låta som att arbetskraftsinvandringen är helt oreglerad har den i högsta grad varit reglerad sedan 2008. Redan idag inhämtas fackliga yttranden kring arbetsvillkor och lön. Redan idag ska villkor och lön i nivå med kollektivavtal gälla. Våra medlemsföretag har kollektivavtal.

Ministern vill låta påskina att arbetskraftsinvandrare tar jobb från arbetslösa svenskar när han säger att arbetslösa och asylsökande fått det svårare att komma i arbete pga arbetskraftsinvandrarna. Ministern och Socialdemokraterna menar att de arbeten som idag innehas av arbetskraftsinvandrare borde gå till svenskar, detta går inte att beskriva på annat sätt än som ren och skär protektionism.

Sverige har idag kompetensbrist på många områden – både hög- och lågkvalificerade. Säsongsarbeten har i många år varit svårt att hitta svensk arbetskraft till, och otaliga försök har gjorts för att locka till både skog och lantbruk. Jobben sker av naturliga skäl bara under en del av året, och ligger inte heller stadsnära, utan på landsbygden. Denna arbetskraft har i stället hittats utanför Sveriges gränser – till största del inom EU, men i takt med att länder fått det bättre och den svenska kronan fallit, har arbetskraften kommit allt längre ifrån.

Arbetskraftsinvandringen ger varje år ett tillskott till statskassan på 34 miljarder (2019).

Naturligtvis ska missbruk och fusk beivras och förhindras, men det får inte ske på bekostnad av det svenska näringslivets konkurrenskraft. Den som kan avgöra vilken kompetens som behövs i ett företag är naturligtvis arbetsgivaren själv, inte en stelbent myndighet. Nya regler har tillkommit, och systemet har skärpts flera gånger sedan 2008. För branscher som anlitar säsongsarbetare är det ytterligare kontroller och villkor som måste vara uppfyllda, redan idag.