De närmaste fem åren ska Sveaskog åter- och nyskapa 100 våtmarker i naturvårdande syfte. Åtgärder som tillhör de viktigaste insatserna för ett hållbart skogsbruk nu och i framtiden – därför är de en självklar del av Sveaskogs nya inriktning för klimat och biologisk mångfald.
I Sveaskogs nya långsiktiga program för ett hållbart skogsbruk lyfts bland annat vikten av satsningar på återvätning av dikade torv- och våtmarker som en åtgärd i klimatarbetet. De kommande fem åren trappar därför företaget upp arbetet med att restaurera, återskapa och nyskapa våtmarkerna i de egna skogarna. Det handlar om en variation av öppna våtmarker, sumpskogar och andra fuktiga miljöer.

– Att återfukta högproduktiva dikade torvmarker dämpar avgången av koldioxid och har stor betydelse för klimatet. Våtmarkerna är generellt viktiga för den biologiska mångfalden. Genom rätt utfört arbete kan delar av dessa marker dessutom bli viktiga kolsänkor, säger Olof Johansson, skogspolitisk chef i Sveaskog.

I ett varmare klimat, med risk för fler skogsbränder, är ökad förekomst av vatten i skogslandskapet dessutom en åtgärd för klimatanpassning och kan minska skogens sårbarhet för bränder.

– Skogens vatten visar tydligt på den helhet som skogslandskapet utgör men även hur tätt förknippade frågor om klimat och biodiversitet är med varandra, säger Olof Johansson, skogspolitisk chef på Sveaskog.

Han betonar att det här är åtgärder som Sveaskog har lång erfarenhet av och där man kan se snabba resultat på utförda åtgärder.

Exempel på Sveaskogs satsningar för våtmarker:
Sveaskog har tillsammans med Naturskyddsföreningen och länsstyrelsen i Örebro län samarbetat för att återställa ett våtmarksområde i Trunhattens mossområde i södra Närke. Arbetet har höjt mossens trösklar vilket påverkar hydrologin i landskapet och skapar nytta för klimatet genom att mossen slutar avge växthusgaser. I förlängningen gör det nytta för både Östersjön och Vänern.

Tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland och Skogsstyrelsen genomför Sveaskog i Stormossen i Bergslagen ett projekt för att testa och följa upp olika metoder för dikesproppning. Ytterst handlar det om att stoppa vattenflödet så att vattnet trängs ut i marken runt omkring. Vattnet ska ta längre tid på sig att flöda genom markerna istället för att snabbt gå ut genom dikessystemet.