Svenskt jordbruk står för betydligt mindre övergödning än jämförbara länder inom EU. Det visar en ny rapport från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Odling av svenska råvaror är inte bara klimatsmart utan även ”övergödningssmart”. Läckage av kväve, fosfor och ammoniak är betydligt lägre än i jämförbara länder, säger Markus Hoffmann, vattenexpert på LRF.

I rapporten “The environmental performance of Swedish food production” av Danira Behaderovic analyseras flera sätt att mäta matens miljöpåverkan. Olika indikatorer mäter vatteneffektivitet, hur odlingsmarken mår, hur effektivt näringsämnen utnyttjas med mera. I rapporten har åtta länder jämförts inom tio olika områden för växtodling och djurhållning.

Några av de viktigaste slutsatserna i rapporten är:

•  Läckaget av kväve och fosfor per hektar svensk åkermark är cirka hälften av medeltalet för övriga länder.
•  Överskottet kväve i näringsbalansen är också mindre än hälften av medel för övriga länder. För fosfor är, enligt SCB, tillförsel och bortförsel helt i balans för Sverige som helhet.
•  Läckage av ammoniakkväve till luft, som orsakar försurning och övergödning, är betydligt lägre i Sverige i jämförelse med övriga länder.

– Det är glädjande att rapporten visar att svenska lantbrukare är generellt duktiga på att hushålla med näringsämnen. En del av det goda miljöresultatet beror på de naturgivna förutsättningarna i form av Sveriges nordliga läge och omfattande odling av gräs. Men det är ett fint bevis på att hållbarhetsarbetet är väldigt viktigt för svenska bönder och att miljörådgivningen i kampanjen Greppa Näringen fungerar, säger Markus Hoffmann.

Men även om bilden som framträder av svenskt jordbruk är bra, så återstår fortfarande mycket att göra för att minska övergödningen.

– Vi arbetar exempelvis med att djurens gödsel behöver användas bättre, att få fler att anlägga våtmarker och att minska jorderosion från åkrarna, säger Markus Hoffmann.

Rapportens datakällor är EUs statistikbyrå EUROSTAT, FN:s jordbruksorgan FAO och OECD. Fakta har även hämtats från vetenskapliga uppsatser. Jämförelse har gjorts med Norge, Finland, Danmark, Storbritannien, Irland, Tyskland och Nederländerna.