För fem år sedan tog Sveriges riksdag det historiska beslutet om en nationell livsmedelsstrategi. Syftet var att sätta fokus på att öka den svenska livsmedelsproduktionen och att den svenska livsmedelskedjan år 2030 ska vara globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv. Men nu behöver den uppdateras. Det menar LRFs ordförande Palle Borgström.

– Livsmedelsstrategin är och har varit bra och viktig. Men nu har det gått fem år sedan strategin beslutades. Vi kan konstatera att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt. Landets försörjningsförmåga och beredskap måste dessutom öka för att bättre hantera yttre kriser, säger Palle Borgström.

När strategin beslutades kunde ingen ana att vi inom de fem kommande åren skulle drabbas av torka, pandemi och att Ryssland skulle invadera Europas kornbod, Ukraina. Samtliga tre händelser visar tydligt sårbarheten inom den svenska livsmedelsförsörjningen på olika sätt.

Torkan ledde till foderbrist, utslaktning av djur och vattenbrist för många lantbruk, pandemin blottade sårbarheter rörande den utländska arbetskraften och Rysslands invasion har tydliggjort Sveriges beroende av nödvändiga insatsvaror som mineralgödsel, bränsle, el och foder.

Den gemensamma nämnaren för dessa tre händelser är den bristande lönsamheten inom näringen. Den har inte varit tillräcklig för att bygga upp en motståndskraft vid händelser av olika karaktär.

– Livsmedelsstrategin behöver uppdateras. Den behöver inte minst beakta vårt stora beroende av importerade insatsvaror. Ju mer vi kan producera i Sverige, desto bättre är det i ett beredskapsperspektiv men också miljömässigt. Vi vet att ju mer som produceras här, desto mindre klimatpåverkan blir det, säger Palle Borgström.