År 2024 var ett viktigt år för återhämtning för det gröna näringslivet. När år 2025 inletts kan en stabil framtidstro bland lantbruksföretagen konstateras, som spelar en avgörande roll det svenska samhällets motståndskraft. Det framgår av den första kvartalsrapporten i konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från LRF.

– Det svenska lantbrukets förmåga att bygga en hög produktionskapacitet har blivit allt viktigare i takt med att omvärlden blivit alltmer svårnavigerad och osäker. Sveriges fokus måste vara att så snabbt som möjligt stärka konkurrenskraften i lantbruksföretagen och öka livsmedelsproduktionen för att minska vårt idag stora importberoende, säger Anna Karin Hatt, vd och koncernchef på LRF.
I årets första mätning av Grönt Näringslivsindex är det tydligt att det råder en fortsatt positiv tro på den framtida konjunkturen bland företagen i det gröna näringslivet. För tredje kvartalet i rad ligger totalindex kvar på 109, där 100 indikerar en neutral syn på konjunkturen. Undersökningen gjordes i januari, det vill säga före de senaste veckornas geopolitiska turbulens och ökade oroligheter.
Samtliga ingående delbranscher i indexet, förutom växtodling, visar tydliga tecken på stabilitet och tilltro till lönsamheten. Växtodlingsindex (95,6) fortsätter gå tillbaka från toppnoteringen tredje kvartalet 2024 (105,1), men ligger fortfarande betydligt högre än för ett år sedan (84,4). Skogsbruksindex (122,8) och animalieindex (108,7) slår nya rekord och fortsätter stiga under första kvartalet.

– I dagens osäkra geopolitiska läge är det glädjande att det överlag verkar finns en stabilt positiv framtidstro bland Sveriges lantbruksföretag. Den återhämtning vi såg förra året behöver fortsätta framåt, så att företagen kan omvandla investeringsbehov och investeringsvilja till förmåga att genomföra verkliga investeringar på gårdarna, som i förlängningen kommer leda till att stärka Sveriges livsmedelsberedskap, säger Anna Karin Hatt.
Svenska lantbruksföretag påverkas mycket av globala prisbilder och prisförändringar, som i sin tur påverkas av faktorer som förändringar i utbud och efterfrågan, handelstullar och geopolitisk osäkerhet. Priserna på gödningsmedel och växtskyddsmedel har ökat markant de senaste månaderna, vilket särskilt drabbar växtodlare och animalieproducenter som är beroende av att kunna odla eller köpa in foder till sina djur.
Samtidigt fortsätter efterfrågan på svenska produkter, särskilt inom trädgårdsbranschen och animalieproduktion, öka. Lagringsmöjligheterna för svensk frukt och grönsaker har utvecklats, vilket gör att företagen kan leverera fräscha frukter och grönsaker under en längre tid på året. En stabilt uppåtgående efterfrågan är avgörande för en ökad lönsamhet i företagen och för robusthet i hela livsmedelskedjan.
– Idag står vi inför större osäkerheter än på länge, både vad gäller det geopolitiska läget men också på grund av effekter av klimatförändringarna som skyfall och sträng torka. Båda ställer ökade krav på jordbrukets anpassningsförmåga. Genom att välja svenskproducerat kan konsumenter, restauranger och offentliga inköpare bidra till en ökad efterfrågan på det svenskproducerade vilket stärker våra lantbruksföretag och bidrar till en robust produktion av såväl livsmedel som energi och skogsråvara, vilket kommer vara värdefullt för att vi ska kunna vara trygga i tider av kris, krig och klimatförändringar, säger Anna Karin Hatt.

Resultat för de olika delbranscherna första kvartalet 2025, jämfört med fjärde kvartalet 2024 (i parentes):

• Totalindex: Den positiva synen på den framtida konjunkturen inom det gröna näringslivet under 2024 fortsätter under första kvartalet 2025. Totalindex ligger kvar på 109, där 100 indikerar en neutral syn på konjunkturen, vilket är 9 punkter högre än samma period i fjol.

• Växtodlingsindex 95,6 (98,9): Index går tillbaka med knappt tre punkter jämfört med föregående kvartal, men är fortfarande avsevärt högre än samma period i fjol. Växtodlarna upplever att vissa insatsvaror är dyrare än tidigare, vilket beror på stigande priser på gödsel och växtskyddsmedel de senaste månaderna. Växtodlarna ser dock mer positivt på både produktionsläget och prisutvecklingen på skörden inför 2025 än föregående kvartal och samma period i fjol. Anledningen är ett betydligt bättre utgångsläge än 2024 och att hösten bjudit på gynnsamt väder för höstsådden.

• Animalieindex 108,7 (107,8): Index ligger kvar på en stabilt hög nivå från föregående kvartal och jämfört med samma period i fjol har index stärkts med drygt 14 punkter. Mjölk-, gris- och nötproducenterna är mest positiva och drar upp index. Animalieproducenterna är mer negativt inställda till priset på insatsvaror jämfört med tidigare, framför allt är det gödselpriserna som ökar, vilket drabbar producenter som odlar foder. På totalen är lönsamheten god men trots detta ökar inte investeringarna i branschen.

• Trädgårdsindex 101,5 (102,1): Index har det senaste halvåret legat stabilt strax över 100. Under de senaste tre månaderna är bedömningen att efterfrågan ökar medan prisbilden ligger på samma nivå som tidigare. Bedömningen av lönsamheten är oförändrad, vilket kan bero på att vårsäsongen inte riktigt är i gång ännu. Kostnaden för insatsvaror har stabiliserats och branschen är avvaktande men positiv inför 2025, vars resultat till stor del beror på vilket väder vi får under odlingssäsongen.

• Förädling och tjänster 107,2 (107,9): Index har stabiliserats och ligger kvar på en hög nivå. Konjunkturen upplevs som stark bland livsmedelsförädlare och entreprenadföretag, medan hästföretagen fortfarande är pressade. Entreprenadföretagen bedömer att efterfrågan fallit något sedan föregående kvartal, vilket kan bero på den milda vintern. Livsmedelsförädlarna upplever att efterfrågan är på en stabil hög nivå och priset på sålda varor likaså. Bland hästföretagen upplevs köpkraften som fortsatt låg och man ser ingen ökad efterfrågan.

• Skogsbruksindex 122,8 (121,2): Index når en ny rekordnivå vilket illustrerar att den starka konjunkturen bland skogsbrukare fortsätter under inledningen av 2025. Lönsamheten bedöms som mycket positiv och ett attraktivt prisläge gör att många avser gallra eller slutavverka det kommande året. Fallande räntor kan även ingjuta en optimism i marknaden för skogsfastigheter, där priserna i fjol föll med 3,9 procent. Även om priserna ligger på fortsatt höga nivåer så avgörs de till sist av lönsamhetsläget inom industrin som är beroende av hur den globala ekonomin utvecklas.

Anna Karin Hatt, vd och koncernchef på LRF