Sedan år 2010 har den globala genomsnittliga vindhastigheten ökat och därmed också tillgången på energi för vindkraftsindustrin. Det visar en ny studie som publiceras i Nature Climate Change.

Sedan länge har det för forskarna varit känt att vindhastigheterna på land minskat från och med 1980-talet. Samtidigt har den globala uppvärmningen ökat.

– Genom global uppvärmning så minskar temperaturskillnader mellan högre och lägre breddgrader, vilket reducerar lufttyckgradienten och därmed kan minska vindhastigheterna. Samtidigt har växtlighet och urbanisering på många platser i världen ökat, vilket gett upphov till större friktion för vind och därmed sannolikt bidragit till de minskade vindhastigheterna, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Den nya studien innehåller mätvärden för vindhastigheter (på tio meters höjd) från drygt tre tusen mätstationer runtom i världen under perioden 1978-2017.

– Från och med år 2010 ser vi ett trendbrott, att den genomsnittliga vindstyrkan börjar öka istället för att fortsätta minska, säger Deliang Chen.

Från avtagande vindstyrkor mot ökande
Förutom temperaturskillnader vet forskarna att vindhastigheter också påverkas av storskaliga atmosfäriska cirkulationer.

– Till exempel den Nordatlantiska oscillationen, NAO, på vår breddgrad. Dessa storskaliga atmosfäriska cirkulationer har mer svårfångad intern dynamik och uppvisar stor naturlig variation.

Samspelet mellan hav och atmosfär spelar en viktig roll för den naturliga variationen.

– Men trots både ökad friktion och fortsatt uppvärmningen under hela perioden så börjar vindhastigheterna öka från och med 2010, säger Deliang Chen.

De allt starkare vindstyrkorna har för USAs del ökat den möjliga vindkraften med runt 17 procent för 2010–2017, enligt studien. Och hälften av den verkliga ökning som skett av vindkraften i USA under perioden står de förstärkta vindarna för.