Sätt igång planeringsarbetet i god tid och teckna avtal med energiköparna före bygge. De råden ger Clas Olsson, lantbrukare som byggt en stor halmpanna på gården med avsikt att sälja energi.

Clas Olsson är lantbrukare på Mörby Rusthåll i Österstad. År 2006 byggde han en halmpanna för att driva torken, värma husen på gården samt sälja energi till samhället intill. Investeringen uppgick till drygt 4 miljoner kronor och värdet av såld energi räcker inte till för att få kalkylen att gå ihop.
– Jag säljer energi för 300 000 kronor per år, inklusive till den egna bostaden, och sen värmer jag torken på lantbruket mot att lantbruket ger mig halmen kostnadsfritt, säger Clas Olsson.
Halmpannan drivs således i ett bolag, Mörby Rusthåll AB medan lantbruket som omfattar 240 hektar åker drivs i Mellersta Mörby AB.
Transaktionen bolagen emellan att halm byts mot värme i torken är helt relevant. Värmebolaget får dock betala kostnaden för pressningen, vilket uppgår till cirka 90 000 kronor per år.
– Vi pressar all vete- och rapshalm på det egna lantbruket och sen pressar vi en del halm hos grannar som vill bli av med halmen. Den betalar vi inget för, säger Clas Olsson.
Bland annat pressar de en del linhalm hos granar och den har ett högre energivärde än spannmålshalmen.
Pannan är tillverkad av Faust i Danmark och är på 490 kW.
Från pannhuset går kulvertar till fyra bostadshus på gården och till torken. Batteriet i torken är på 600 kW. Från torken går värmen i kulvertar till samhället där Mörby Rusthåll AB säljer värme till en skola, en maskinfirma och tre villor. Alla har mätare installerat och betalar för närvarande 65 öre per kWh.
– Vi har femårigt avtal utan fast avgift. De som har liten energiförbrukning tjänar på avtalet. Det är snart tid att säga upp avtalen för omförhandling, säger Clas Olsson.
Totalt sett har han grävt ner 1 900 meter kulvert och investeringen om drygt 4 miljoner kronor fördelar sig ungefär enligt följande; 1,2 miljoner för kulvert, 1,2 miljoner för pannhus, pumpar och styrsystem samt 1,7 miljoner för halmladan.
Det går åt 1 200 stora fyrkantsbalar om 250–300 kg per år, ganska ojämnt fördelat över året.
När torken är igång går det åt 12 balar per dygn, en vanlig vinterdag 6 balar per dygn och en sommardag endast 2 balar per dygn.
– På sommaren säljs dessutom ej all energi utan en del kallnar i ackumulatortanken. Anläggningen är effektivast på vintern, säger Clas Olsson.
Hans uträkningar i efterhand visar att kalkylen går ihop om han inte räknar med att få ränta på alla investerade pengar samt att han arbetar gratis.
Det är naturligtvis inte hållbart men har sina förklaringar.
Clas Olsson berättar att upprinnelsen till halmpannan var att torken byggdes om på gården. Torken blev större och krävde en större panna. Clas Olsson ansåg att olja var fel väg att gå utan tycket att halm låg i tiden. Han begärde in konsulthjälp och tog in priser, men fick dålig respons. Han arbetade själv med planeringen och kontaktade folk i närområdet för att sälja energi till dem.
– Plötsligt stod jag där och var tvungen att fatta beslut för att vara säker på att ha värme till torken inför skörden 2006, säger han.
Han köpte kulvert och panna som en totalentreprenad och har inget att klaga på det.
Det som hände och som naturligtvis blev negativt för kalkylen var att ett fastighetsbolag i samhället hoppade av överenskommelsen om att de skulle köpa värme av Mörby Rusthåll AB.
– Vårt problem är således att vi inte har fullt kapacitetsutnyttjande på anläggningen och vi hoppas fortsatt att få med det fastighetsbolaget efter hand.
Clas Olsson konstaterar att så som det nu blev hade han tjänat mycket på att bygga en konventionell oljepanna till torken i stället.
Hur kalkylen på en sådan här värmeanläggning slår beror till stor del på vilka avskrivningstider man räknar med.
Clas Olsson har räknat med 20 år på pannan och 45 år på kulverten.
– Men ska de hålla så länge får man vara beredd att underhålla en hel del, säger han.
I pannhuset spricker de keramiska stenarna då och då eftersom hållarna i metall är för långa. Metallen utvidgar sig vid uppvärmning för att bli kortare när temperaturen sjunker. Rörelsen är för lång och stenarna kläms och spricker.
– Att det är ett problem är enkelt att förstå för det ser annorlunda ut i de nya pannorna, säger Clas Olsson.
I somras hade han även sin första läcka på kulverten. Det märktes eftersom vattennivån minskade i systemet. Det finns en tank med en nivåreglering invid cirkulationspumpen till kulverten. Där har man hela tiden koll på nivån.
– Det var en svetspor som började läcka men det var förhållandevis enkelt lagat, säger Clas Olsson.
På det stora hela är Clas Olsson ändå nöjd med halmpannan. Det som ska förbättra kalkylen är fler kunder och större belastning på pannan. Han räknar även med att energin är dyrare nu vid nästa förhandling med kunderna.
– Priset på flis och pellets, som ju är alternativet till halm, har stigit senaste tiden, konstaterar han.
Men det måste onekligen till större intäkter eftersom arbetskostnaden är stor. Förutom mitt på sommaren och när torken inte är igång, måste traktorn startas i stort sett varje dag för att fylla pannan med halm.

I eldstaden får det plats sex stycken balar från Claas Quadrant. De har måtten 70x120 centimeter. Clas Olsson tänder på manuellt med en blåslampa och sen stänger man porten.

Kalkyl Mörby Rusthåll halmpanna

Intäkter värme:         300 000 kronor

Pressning halm:         -90 000 kronor
Avskrivning panna (20 år):    -60 000 kronor
Avskrivning kulvert (45 år):    -27 000 kronor
Avskrivning halmhus (50 år):    -34 000 kronor
Ränta investeringen: (3%):    -61 500 kronor
Underhåll (1%):        -42 000 kronor

Till eget arbete:         -14 500 kronor

Anm: Inget pris har beräknats för halmen eftersom denna byts jämnt mot uppvärmning av torken på gården.