Man kan tjäna energi och pengar om man ersätter en del av torkningen av spannmål med kyllagring. Forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, har visat att kyld spannmål dessutom klarar av transport till en processanläggning och att lagras på nytt utan ytterligare nedkylning, med bibehållen livsmedelskvalitet.
– Det här gör att kyld spannmål kan skickas för processning även till orter där man inte har kylmaskiner, exempelvis till anläggningar där spannmålen förädlas till foder eller olika former av alkohol såsom fordonsbränsle eller teknisk sprit, säger Gunnar Lundin, forskare vid JTI.
Tillsammans med Svenska Lantmännen undersökte Gunnar Lundin ett parti höstvete, från det att spannmålen kylts ner vid Lantmännens anläggning i Lidköping, under lastbilstransport till Falkenberg och sedan under en fortsatt sex månader lång lagring där.
Analyserna vid avslutad lagring visade att spannmålen klarade de krav som gäller för att den ska få användas till livsmedel. Det innebär bland annat att tillväxten av mögelsvampar inte hade varit för stor.
Den främsta orsaken till kvalitetsförsämringar i lagrad spannmål är tillväxt av mögelsvampar, och det är i första hand vattenhalt och temperatur som styr svamparnas tillväxt. Låg vattenhalt och låg temperatur begränsar svamptillväxten. Genom att sänka temperaturen hämmar man dessutom tillväxten av insekter i spannmålen.
– Men undersökningen genomfördes under gynnsamma förhållanden, med låg utomhustemperatur under transporten och fortsatt lagring i en betongsilo med tjocka väggar utan direkt exponering mot omgivningen, säger Gunnar Lundin. Han menar att man skulle behöva upprepa undersökningen under sämre förhållanden för att ytterligare utveckla kyllagringskonceptet.
För att sänka temperaturen i spannmålen blåser man kyld luft genom den, med maskiner byggda enligt samma principer som kylskåp och värmepumpar. Kylmaskinerna kräver stora investeringar, vilket gör att det i första hand är spannmålsmottagningar och foderfabriker som använder tekniken. Men det finns också pengar och energi att spara genom kyllagring. När man långtidslagrar spannmål under kyla vid till exempel 16,5 % vattenhalt i stället för att varmluftstorka den till 14 % vattenhalt, sparar man cirka 40 kWh per ton.
Undersökningen har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Den redovisas i JTI:s rapportserie Lantbruk&Industri, nr 415: “Transport och efterföljande lagring av artificiellt kylt vete” och kan hämtas från JTI:s webbplats.