I nästan hundra år har den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare. Men inte längre. Enligt mätningar över det senaste årtiondet syns en plötslig och tydlig minskning i tillväxthastigheten enligt den nationella riksskogstaxeringen. SLU-forskare undersöker nu det oroande trendbrottet.

– Det här kan få stora konsekvenser, säger SLU-forskaren Sandra Jämtgård.
Tillsammans med flera forskarkollegor vill hon nu rikta ljuset mot osäkerheten i den svenska skogens framtid och mot den forskning som kan förklara trendens orsaker.

– Nedgången är något högre i södra, och framför allt sydöstra Sverige och gran är mer drabbad än tall” säger Sandra Jämtgård, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel.
Hon har tillsammans med SLU-forskarna Hjalmar Laudon, Torgny Näsholm, Jonas Fridman och Alex Appiah Mensah diskuterat det oroväckande trendbrottet, och de troligen klimatrelaterade orsakerna som ligger bakom, i en vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Forest Ecology and Management.

Observationen bygger på den årliga Riksskogstaxeringens siffror, som sedan mätningarna startade på 1920-talet visat hur den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare. Särskilt stor var ökningen mellan åren 1996 och 2013, något som lade grund för optimistiska prognoser om skogens framtida växtkapacitet. Men de senaste tio årens mätningar ger andra signaler. Tillväxten i skogen har sjunkit brant i Sverige sedan 2014 och samma plötsliga nedgång syns också i Norge och Finland. Varför detta har hänt vill nu forskarna få svar på. Tillväxtstatistiken från riksskogstaxeringen har tidigare publicerats i rapportform, men det är först nu den har publicerats i en vetenskaplig tidskrift.

– Det finns några hypoteser som vi håller på att testa nu. En av dem har att göra med vatten, där brist på vatten i marken, men också en torrare atmosfär kan ha en påverkan. Men det kan finnas andra faktorer, som koldioxidhalten i atmosfären och förändringar i skogsbruket. Det kan också ha med kvävenedfallet från våra industrier och transporter att göra, som var större under 80- och 90-talet. Vi diskuterar om dessa faktorer i kombination har legat bakom den tidigare ökningen, men också den minskning vi ser nu, säger Sandra Jämtgård.

Torrare luft kan orsaka långsiktiga problem
Just bristande vattentillgång tror forskarna är en nyckelfaktor. Innan nedgången började i de nordiska länderna upplevde Kontinentaleuropa en minskad skogstillväxt som till stor del kopplas till torka. Och torka i marken, men framför allt i luften, kan hämma tillväxten på flera sätt.

– När markfuktigheten är mindre påverkas de klyvöppningar på barr och löv som reglerar gasutbytet med omgivningen, så att träden sparar vatten. Men det innebär att de också tar in mindre koldioxid, vilket över längre tidsperioder gör att de växer långsammare. Mer problematiskt är det när atmosfären blir torrare och det uppstår för stor skillnad mellan fuktigheten i luften och marken. Då kan vattenpelaren, som förser trädkronan med vatten, skadas och försvåra vattentransporten, förklarar Sandra Jämtgård.

Stora forskningssatsningar ska belysa trendens orsaker
En rad nya forskningsprojekt på SLU ska nu undersöka de olika parametrarna och hur de kan kopplas till tillväxtminskningen. Ett exempel är det omfattande grundvetenskapliga forskningsprogrammet WIFORCE (Wallenberg Initiative in Forestry Research).

Ett annat drivs av Hjalmar Laudon, som har utsetts till Wallenberg Scholar för att utforska vattnets rörelser i skogen. Han ska kartlägga samspelet mellan vinterklimat, vårens snösmältning, vattenlagring i mark och grundvatten, trädens upptag samt avrinning via vattendrag.

Forskarna påpekar att en skog som börjar växa långsammare innebär en rad stora och svårlösta problem. Detta gäller inte minst framtidsplaner som involverar skogens tillväxt, t.ex. om framtidens tillgång på träråvara och om Sveriges åtaganden gentemot bland annat EU för att lagra in koldioxid.

– I ett kort tidsperspektiv har resultaten betydelse för prognoser för framtida avverkningar. I ett längre tidsperspektiv behöver vi förstå de bakomliggande orsakerna så att vi kan hitta möjliga alternativa skogsskötselmetoder, men det kan också vara så att detta är det nya normala som vi behöver anpassa oss till, säger Sandra Jämtgård.