Den 13 juli fick Jordbruksverket i uppdrag att föreslå hur ett ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av årets torka kan utformas. Efter diskussioner med lantbruksnäringen, länsstyrelsen och myndigheter i  grannländer lämnar  nu Jordbruksverket två förslag till regeringen.

– Vi har haft som mål att pengarna verkligen ska göra skillnad och att den administrativa bördan ska vara så liten som möjligt, säger Andreas Mattisson, ställföreträdande avdelningschef.

Under våren och försommaren var vädret ogynnsamt för grödorna i stora delar av landet. Kyla och nattfrost följdes av värme och torka fram till slutet av juni. Jämfört med torkan 2018 har det varit 2-3 grader svalare men torkan var svårare under maj-juni i hela landet, förutom i Norrbotten.

Trots en viss återhämtning kommer många jordbruksföretag att drabbas ekonomiskt av årets ogynnsamma väder. I början av juli beslutade EU därför att använda krisreserven och fördela medel till 22 medlemsländer. Sveriges del av krisreserven är ca 65 miljoner kronor. Regeringen kan besluta om upp till 200 procent i nationell medfinansiering vilket sammanlagt skulle bli 200 miljoner kronor. 2018 betalade Jordbruksverket ut ca 400 miljoner till drabbade jordbruk.

Jordbruksverkets två förslag
1. Stödet ges till unga jordbrukare upp till 40 år. Unga bönder är särskilt utsatta när det uppstår störningar i produktionen och på marknaden. De har små reserver och svårt att få förmånliga krediter. För den långsiktiga livsmedelsproduktionen har unga jordbrukare en viktig roll. De behöver investera och kommer att driva framtidens jordbruk. En nackdel är att stödet kan gå till produktionsgrenar som inte har drabbats lika hårt av torkan.

2. Stödet ges till grovfoderbaserad animalieproduktion och vårsådda grödor. Även om alla produktionsgrenar mer eller mindre har påverkats negativt har dessa drabbats hårdast av det ogynnsamma vädret och har stor betydelse för den långsiktiga livsmedelsproduktionen. En nackdel är att stödet ska fördelas till många och blir väldigt litet per hektar och djur. Det är därför osäkert om stödet gör någon större skillnad för den enskilde.

– Vi förordar att stödet fördelas till unga jordbrukare upp till 40 år, säger Andreas Mattisson. Pengarna kan då göra en ordentlig skillnad för en utsatt grupp och hanteras enkelt genom att pengarna läggs till det befintliga stödet till unga jordbrukare. Företagen behöver inte göra en särskild ansökan.

Nästa steg är att regeringen beslutar om hur stödet ska utformas. Utbetalningen förväntas bli under december-januari beroende på vilket alternativ regeringen väljer.

Bakgrund
EU-kommissionen fattade den 14 juli beslut om att tilldela Sverige cirka 5,6 miljoner euro från den gemensamma jordbruksreserven. Detta för att bland annat mildra effekterna av torkan i början av sommaren och begränsa de långsiktiga konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion. Krisreserven omfattas inte av EUs statsstödsregelverk och kan medfinansieras med 200 procent av regeringen. Det innebär att det totala stödet hamnar på som minst 64 och som mest 192 miljoner kr.