Någon månad innan 2023-års lönerörelse drar igång duggar uppgifter i media tätt om politikers och toppchefers nya högre löner. De som borde tagit ansvar och haft en möjlighet till att lösa dagens inflationsproblem puffade just snöbollen över kanten.

De räntehöjningar vi haft är till för att bromsa inflationen. Ökade kostnader till följd av inflationen och nu även till följd av ökade räntekostnader pressar de flesta svenska hushåll och företag rejält nu och när det kommer till anställda hade de flesta säkert tackat ja till ökad lön år 2023.
Problemet är att stiger lönerna stiger även inflationen och Riksbanken får fortsätta att öka räntorna.
Redan i somras rapporterade Lantbruksnytt om att det nu är synnerligen viktigt att politiker och företagsledare, ja egentligen alla som inte nödvändigtvis behöver ökad lön för att klara sig, verkligen håller igen och helst väljer noll i ökning till 2023. Detta för att underlätta förhandlingarna i kommande lönerörelse och lättare kunna få gehör för synnerligen små justeringar uppåt.
Problemet med toppchefers och politikers löner är att även en liten procentuell ökning blir stora belopp, många gånger mer än vad en butiksanställd tjänar per månad i dag. Det är även tacksamma uppgifter för media att leta fram och tyvärr får vi antagligen se rubrikerna hela vintern. Även om det bara skulle handla om något tusental personer så delar media upp dem i portioner, och publicerar tre gånger i veckan fram till i mars 2023.
Det kommer att väcka icke önskvärda känslor hos svenska löntagare.
“Det är aldrig rätt tid att höja politikers löner” hörde vi till försvar i ett inslag i Rapport i förra veckan, då några kommunalpolitiker fått rejäla lönelyft, och det kan nog stämma. Det går aldrig att få allmän acceptans för lönelyft bland politiker och toppchefer, trots att de är värda det.
Men det finns ju trots allt sämre eller mycket sämre tillfälle och just nu är det nog det sämsta tänkbara tillfället på över 30 år att höja löner till dem som inte lider direkt nöd.
Loppet är inte kört. Det går att tacka nej till lönelyft som man erbjudits och det går även att skjuta dem på framtiden. En artikel i media eller inslag på TV-nyheterna om en politiker eller toppchef som mot rådande ekonomiska förutsättningar tackar nej till en löneökning skulle få synnerligen gynnsam effekt inför lönerörelsen 2023. Men då gäller det ju samtidigt att media tar ett samhällsansvar och publicerar.
Detta är en debattartikel av Lantbruksnytts chefredaktör Anders Niléhn.