Ogynnsamt väder med först torka och sedan stora mängder regn har gjort att lantbrukarna bedömer att skörden bli sämre än normalt. Det skapar ytterligare press på många lantbruksföretagare i ett ekonomiskt redan svårt läge. Det visar en sammanställning från Landshypotek Bank.

Skörden är en av årets viktigaste händelser inom lantbruket. I en tid präglad av stor osäkerhet och höga kostnader får den ännu större betydelse, för både lantbruksföretagare och livsmedelsförsörjningen i stort. Efter en stökig skördetid där lantbrukare bl.a. kört fast skördetröskan i leran i de blöta markerna, andas dock många ut – i stora delar av landet verkar skörden bli bättre än befarat.

– Det är skönt och viktigt att lantbrukarna nu får facit för årets växtsäsong, trots en särskilt utmanade skördeperiod. Kostnaderna har ökat markant i lantbruket och därmed också de ekonomiska riskerna för lantbrukarna. Vi räknar med att lantbrukarna har investerat dubbelt så mycket pengar i årets skörd jämfört med tidigare år. Nu ser vi att skörden är bärgad på flera håll med en inte alltför stor negativ avvikelse och vi får inte en upprepning av det bedrövliga torråret 2018, vilket hade varit väldigt problematiskt för svenskt lantbruk särskilt i detta ekonomiska läge, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.

Landshypotek har pejlat in skördeläget i några av Sveriges viktigaste jordbruksregioner samt satt samman en övergripande beskrivning av läget på nationell nivå. Genom att tala direkt med lantbruksföretagarna runtom i landet kan Landshypotek bidra med perspektiv som är både marknära och ger en bild av läget här och nu.

Först var det en lång försommartorka. Sedan blev det en sommar med alltför stora mängder regn i kombination med kyligt och ostadigt väder. Det här leder till ett besvärligt läge i stora delar av lantbrukssverige.

– Odlingsmässigt var det en väldigt torr vår som sedan vände om och blev en otroligt blöt sommar. För första gången på många år körde tröskan fast, säger Martin Ohlson som är ekolantbrukare utanför Katrineholm och även ledamot i Landshypoteks regionala föreningsstyrelse i Mälardalen.

Skördeläget 2023
Sammanfattning av skördeläget baserat på observationer från lantbruksföretagare och Landshypoteks kundansvariga runt om i landet:

Sämre jämfört med förra året
Odlingsåret 2023 präglades generellt av en sen kall vår som övergick i en torr försommar. Höstsådda grödor utvecklades sämre, vårsådda grödor fick sämre etablering än normalt. Den viktiga förstaskörden av vall, som ger foder till djuren, gav lägre volym än normalt. I juli skiftade vädret och nederbörden har varit alltför riklig.

De stora nederbördsmängderna innebär att skördens start försenas, vattenmättade åkrar begränsar i vissa fall bärigheten för tröskor och spannmålstransporter från fält.

I stora delar av Sverige ser skörden ut att bli sämre jämfört med 2022 som generellt var ett väldigt bra skördeår.

Mindre volym
Volymen blir lägre främst p.g.a. ogynnsamma väderförhållanden. Under våren och försommaren skördades en större andel spannmål som ensilerats till djurfoder för att säkra tillgången på grovfoder som följd av dålig förstaskörd av vallen. Ytterligare en faktor som ger lägre volym är att besvärliga väderförhållanden med regn under skörd gjort att fälten inte kan skördas i tid.

Sämre kvalitet
Regnet får också till följd att kvaliteten hos grödorna försämras. T.ex. kommer betydligt mindre andel av vetet hålla livsmedelskvalitet. Att kvaliteten försämras påverkar också priset jordbrukaren får för sin gröda.

Stora regionala variationer
Som ofta finns det stora variationer både inom och mellan olika regioner. Från Skåne rapporteras om stora skillnader inom regionen. I Östergötland märks relativt bra skördar i västra delen men sämre volymer i de östra och södra delarna av länet. I Skaraborg har vi fått rapport om stora skillnader även på lokal nivå mellan olika gårdar haft olika väderförhållanden.

Bättre än befarat på en del håll
På grund av den långa och allvarliga försommartorkan som höll i sig fram till midsommar i stora delar av landet, fanns det en utbredd oro för att den stora torkan 2018 skulle göra repris. Men så illa blev det inte. Regn gjorde att andra och tredjeskörden av vall blev bra, men det medförde också att lantbrukare måste tajma tröskningen mellan regnskurarna.

Stora kostnader ökat riskerna och påverkar höstsådden. Under årets vårsådd mötte jordbrukarna historiskt stora kostnader. Även stora kostnader under hösten på både insatsvaror och kapital.