År 2022 blev ett rekordår för svenska växtodlingsgårdar. Extremt höga priser på producerade grödor i kombination med att många lantbruk han köpa in framförallt gödsel till säsongen innan priserna toppade. De höga elpriserna påverkar inte heller växtodlingsgårdarna lika mycket som animalieproducenterna och när det gäller dieseln har dels priset på råolja fallit tillbaka mycket under året samtidigt som återbetalningen av skatter ökat.
Räntan har stigit i fyra steg under år 2022 men har inte påverkat med full effekt sett över hela året.
Till år 2023 får räntan effekt. Den ger ökade kostnader för rörelsekapital vilket får synnerligen stor påverkan då även omsättningen på en växtodlingsgård är väsentligt större i dag jämfört med år 2020.
Även kostnaden för marken ökar väsentligt då endast 20 procent av alla bottenlån i Sverige har bunden ränta. Med 4 procent ränta i stället för 1,5 blir åkermarken 167 procent dyrare år 2023 jämfört med år 2021. Vid en belåning på 100 000 kronor per hektar innebär det 4 000 kronor per hektar i stället för 1 500 kronor.
Precis som i år blir även risken inom växtodlingen stor nästa år. Med ökad omsättning per hektar blir förlusten större vid exempelvis missväxt.
Samtidigt finns det möjligheter. Lantbruk med bunden ränta, liten skuldsättning eller förhållandevis billiga arrenden kan göra rekordresultat även 2023 och framåt. Det kommer sannolikt bli mycket stora skillnader mellan olika gårdars driftsresultat år 2023.