Två av Europas största kooperativa mejerier, Deutsches Milchkontor (DMK) och Arla Foods, planerar att gå samman under år 2025. Om fusionen går igenom skulle den nya mejerijätten hantera omkring 19 miljarder kilo mjölk per år, motsvarande 13 procent av EU:s mjölkvolym. I Tyskland skulle den sammanslagna koncernen kontrollera över 20 procent av landets mjölkproduktion.

Men bland de tyska mjölkproducenterna väcker planerna oro snarare än entusiasm. En ny undersökning på mediet Agrarheute, där nästan 2 500 lantbrukare deltagit, visar att stödet för fusionen är svagt.

Rädsla för förlorat inflytande
Hela 37 procent av de svarande uttrycker oro för att producenterna kommer att förlora inflytande i ett ännu större kooperativ. Ytterligare 30 procent befarar att konkurrensen om mjölken minskar, vilket i förlängningen skulle kunna pressa ned priserna och minska valmöjligheterna för leverantörer.

”Jag hoppas att bönderna säger nej till det här. Det är snarare en övertagning än en fusion, och Arla betalar inte bättre för mjölken heller. DMK-medlemmar, rösta emot” är ett uttalande från en tysk mjölkproducent till Agarheute.

Prishistorik skapar misstro
Bakgrunden till kritiken är inte enbart storleksfrågan. DMK:s historik av låga utbetalningspriser har lämnat djupa spår. Under 2023 betalade DMK endast 41,78 cent per kilo mjölk, hela 4,5 cent lägre än Arla, och nästan 10 procent under det tyska genomsnittet. Det ledde till att nästan 500 producenter lämnade kooperativet, och företaget tappade cirka 10 procent av sin mjölkvolym.

Tillbakagången tvingade DMK att skära ned på kapacitet, och många producenter valde i stället att gå över till Arla.

”Vad ska de bönder säga som just bytt från DMK till Arla? Nu kanske båda blir samma bolag, man känner sig lurad” är ett annat uttalande från en tysk mjölkproducent till Agarheute.

Viss optimism – men frågetecken kvarstår
Trots det utbredda motståndet ser en minoritet fusionen som en chans. 17 procent av de svarande menar att en större aktör kan stå starkare i förhandlingar med dagligvaruhandeln, vilket på sikt kan gynna producenterna.

DMK har också under 2024 börjat återhämta sig och har i flera månader legat 1–2 cent över Arla i utbetalningspris per kilo mjölk, enligt Agrarheutes prisjämförelse. Men frågan är om det är nog för att reparera förtroendet.

Kartellmyndigheten nästa steg
Om fusionen blir verklighet återstår att se – Bundeskartellamt, Tysklands konkurrensverk, måste först godkänna affären. Samtidigt förbereder sig både DMK och Arla för att övertyga sina medlemmar inför representantskapsmötena i juni, där beslutet slutligen ska fattas.

Det står klart att mycket hänger på hur väl företagen lyckas förklara vinsterna med fusionen – och om producenterna verkligen tror på dem.

Även i Sverige har ett visst motstånd hörts. Det har handlat om att de tyska medlemmarna i DMK är förhållandevis många, men små, men då kooperationen innebär en medlem, en röst, förflyttas makten från Sverige/Danmark till Tyskland om fusionen blir verklighet.