Det finns så här långt inga vetenskapliga försök som visar på nettoskördeökningen vid tillämpning av fasta körspå. Men tekniken förefaller intressant och HIR Malmlöhus är en av dem som intresserar sig för det.

Per-Anders Algerbo är maskinrådgivare på HIR-Malmöhus och han berättar att de till årets Borgeby Fältdagar, som är den 29 och 30 juni, kommer att ha en yta för att förevisa fasta körspår.
Det är en spannmålsgröda där all trafik sker i samma spår och marken däremellan aldrig blir trafikerad. På tvären av fältet är det anlagt en grop där besökarna kan se hur packningen är i spåren kontra bredvid.
– Tanken är att detta försök ska ligga kvar permanent så man kan se skillnaderna efter hand.
Bakgrunden till tekniken med fasta körspår är storleksrationaliseringen som medfört allt större och tyngre maskiner i lantbruket. Dessa stora traktorer och redskap medför skadlig packning i jorden. Under många år har man arbetat med olika däckbredder och lufttryck för att minska packningen men alla är inte nöjda med det. Ett sätt är att i stället acceptera packning men se till så att den alltid sker på ett och samma ställer på fältet, år efter år. Det heter Controll Trafic Farming samt förkortas CTF och på svenska säger vi fasta körspår.
Det finns de som vill göra gällande att man som exempel i vall kan få 20 procents ökad nettoskörd genom att tillämpa fasta körspår men det finns egentligen inga vetenskapliga försök som ger belägg för det.
Per-Anders Algerbo har följt tekniken i några år och har även besökt lantbrukare som arbetar med fasta körspå i våra grannländer.
– Jag kan inte uttala mig om det ekonomiska resultatet. Det är ju enkelt att räkna ut förändringen i maskinkostnaden, men vi saknar underlag för hur stor nettoskördeökningen är, om det blir någon.
Det som händer är att skörden minskar i spåren eftersom det kommer att bli allt hårdare där år efter år men samtidigt ska således avkastningen öka mer emellan spåren där jorden blir opackad.
– Hur detta påverkar skiftar naturligtvis från gård till gård. En del har ju inga skördenedsättande problem med packning i dag och då är kanske vinsten mindre.
De som redan tillämpar fasta körspår hävdar att dragkraftsbehovet minskar eftersom jorden blir mer lättbearbetad mellan spåren samtidigt som traktorn får bättre grepp i de allt hårdare spåren där den kör.
Men enligt Per-Anders Algerbo ökar effektbehovet på gården när man övergår till fasta körspå. Anledningen till det är att man oftast måste investera i bredare redskap för att det ska passa in. Han tror att man måste upp i minst nio meters arbetsbredd på jordbearbetningsredskap, såmaskin och tröska för att det ska vara någon vits och anpassa växtskyddsspruta och gödselspridare efter det.
– Har man smalare redskap blir det ju för många spår. För dem med specialodlingar som potatis och grönsaker kan fasta körspår ända ner till tre meter vara aktuellt, men då gäller det att man kör med smala hjul.
Men oavsett fasta körspår ger en skördeökning eller ej tycker Per-Anders Algerbo att det egentligen bara är att testa för den som vill.
– Har man redan en autostyrning med GPS och helst även RTK på sin traktor kan man ju sätta igång och köra med fasta körspår med det som passar.
Han anser att man bör börja med de verkligt tunga maskinerna som tröskan och fältvagnen och därefter ta det som passar in.
– När man ändå ska investera i en ny maskin kan man kanske köpa med en arbetsbredd som kommer att passa in i ett system med fasta körspår efter hand.
Problemet för många är att det då innebär bredare redskap för framföralt jordbearbetning och sådd och då ökar effektbehovet och även traktorn måste bli större. Vid oförändrad areal blir det då färre timmar på traktorn och maskinekonomin försämras. Troligtvis behövs det ett arealtillskott för att räkna hem investeringen i inventarier för fasta körspår.
Just detta med vad som är den lönsammaste arealstorleken för bästa maskinekonomi är intressant att fundera över. Enligt Per-Anders Algerbo ligger de totala maskinkostnaderna i snitt mellan 3 000 och 4 000 kronor på en växtodlingsgård i Sverige men det finns de som når ända ner till 2 000 kronor.
– Då kör man många timmar med såväl maskiner som traktorer och har inga redskap eller traktorer på gården som inte används.
Han tror att det räcker med cirka 1 000 hektar för att nå ner dit och att de gårdar som nu blir ännu större i första hand inte minskar maskinkostnaderna utan ser andra vinster.
– Det kan i stället handla om att bli större och effektivare när det gäller affärer. Har man en person anställd som kan fokusera på inköp och försäljning finns det mycket att vinna nu när priserna rör sig mer än tidigare.
När det gäller maskintillverkare och återförsäljare anser Per-Anders Algerbo att man tillmötesgår lantbrukarnas intresse för maskinbredder som passa till fasta körspår.
– Jag har sett exempel där tillverkare tagit fram nya arbetsbredder mycket för att passa kunder med speciella krav.

Per Anders Algerbo, maskinrådgivare på HIR Malmöhus, är osäker på hur stor nettoskördeökningen är med fasta körspår, men anser att tekniken är intressant och hoppas på ett långliggande försök på Borgeby.