Slutförhandlingarna om nya jordbruksregler (CAP) i EU har äntligen landat. En preliminär politisk överenskommelse blev klar mellan Rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen på midsommarafton, det som återstår är att överenskommelsen formellt ska konfirmeras vid jordbruksministerrådet i början av nästa vecka. Därefter ska också Europaparlamentet göra en formell omröstning.
Som väntat innebär överenskommelsen att en stor del av EUs direktersättningar till jordbruket görs om till miljöersättningar och efter en infasningsperiod på två år ska miljöandelen utgöra 25 procent år 2025.

– Det är bra att förhandlingarna blev klara så att arbetet med tillämpningen i Sverige kan komma i gång ordentligt. Den här reformen av jordbrukspolitiken är en av de mer omfattande som gjorts. Att EUs jordbrukspolitik blir mer hållbar är en fördel men jag vill påminna om att en hållbar jordbrukspolitik måste vila på tre ben; miljö, ekonomi och det sociala, säger LRFs ordförande Palle Borgström.

Andra delar i förhandlingsuppgörelsen rör hur ersättningarna ska fördelas efter gårdarnas storlek och här blir det obligatoriskt att omfördela direktersättningar från större till mindre företag.

– Regelverken kring omfördelning och minskning av stöd är något som kommer öka byråkratin och förhindra utveckling i vissa företag. LRF anser att Sverige bör använda de undantagsmöjligheter som regelverket medger. Omfördelningsstödet riskerar att öka de problem vi har i vissa delar av landet där jordbruksmarker inte brukas och där vi missar möjligheten att producera hållbar mat, biobränsle och andra produkter som krävs om vi ska nå målen i EUs gröna giv och den nationella livsmedelsstrategin, säger Palle Borgström.

En annan del av förhandlingarna har gällt de grundvillkor, det som idag kallas tvärvillkor, som lantbrukare måste uppfylla för att få del av EU-ersättningarna. Reglerna innehåller bland annat olika miljöregler.

– Detaljregleringen i grundvillkoren riskerar att bli kontraproduktiv och att lantbrukare får onödiga inskränkningar i hur produktionen kan bedrivas utan att det ger tydliga miljöfördelar, säger Palle Borgström.

Med avslutade politiska förhandlingar på EU-nivå övergår nu fokus till detaljregler och genomförandet av politiken i Sverige. Den svenska regeringen ska i slutet av 2021 skicka in en nationell CAP-plan för godkännande av EU-kommissionen.

– Det är viktigt att de nya miljöersättningarna i direktersättningarna blir tillgängliga för aktiva bönder i hela landet. Reglerna i övrigt måste också bli så enkla som möjligt och bidra till att uppfylla målen i den svenska nationella livsmedelsstrategin om en ökad hållbar matproduktion. Jag välkomnar ansvariga politiker och myndigheter att rådgöra och samarbeta med oss i näringen.

LRFs bedömning är att nuvarande omfattning av CAP-budgeten inte räcker för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin. Detta gör att den nationella medfinansieringen till CAPs andra pelare, det som idag kallas landsbygdsprogram, behöver öka så att omfattningen uppgår till i storleksordningen 6,6 miljarder kronor.

– Den ännu olösta frågan om CAPs nationella medfinansiering från 2023 måste också lösas i budgetpropositionen i september. LRF bedömer att den svenska medfinansieringen behöver öka med cirka 2 miljarder kr per år för att målen kring miljö, klimat och den svenska livsmedelsstrategin ska nås. Ökar inte budgeten kommer svenska lantbrukare att förlora i konkurrenskraft gentemot sina kollegor i EU, säger Palle Borgström.