Har mjölkproducenter råd att investera i ny miljöteknik? Den frågan ställde sig organisationen Farm Account Data Network, mot bakgrund att det behövs en hel del investeringar för att mjölkproducenter i EU ska bli mer hållbara vad gäller klimat och miljö. 

En genomsnittlig mjölkproducent i Nederländerna har omräknat till svensk valuta cirka 13 miljoner kronor i krediter på sin gård, med möjlighet att kunna låna ytterligare mellan 500 000 och 7 miljoner kronor i ett kreditinstitut . Dessa uppgifter och fler var grunden för en bedömning av hur mycket en lantbrukare har råd att investera i teknik som minskar ammoniakavgången, här sammanfattat av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.
Flera länder i Europa kämpar med att minska avgången av ammoniak från stallgödsel och Sverige har just dragits inför domstol i frågan av EU-kommissionen. I Nederländerna, som har en omfattande djurhållning med cirka 14 700 mjölkgårdar, har forskare undersökt vilka ammoniakåtgärder som mjölkproducenter har råd med. I Sverige finns det cirka 2 600 mjölkgårdar som en jämförelse.

Ekonomisk undersökning, FADN
I EU görs en undersökning om lantbruksföretagens ekonomi som kallas FADN – Farm Account Data Networ, där lantbrukarna svarar på frågor om sitt företag. Forskarna valde ut 109 mjölkgårdar med i medeltal 117 kor. Det är lite större gårdar än genomsnittet för Nederländerna som är 98 kor per gård. Med hjälp av uppgifterna i FADN för åren 2015 till 2020 bedömdes bland annat gårdarnas likviditet, soliditet, lönsamhet och ytterligare låneutrymme.

Vilka miljöåtgärder?
Forskarna genomförde en workshop med experter på kvävedynamik och mjölkproduktion. Tio ammoniakåtgärder valdes ut med kriterierna att de ska minska gårdens ammoniakutsläpp, de ska gå att göra direkt, de ska vara engångsinvesteringar och de ska gå att göra på fler gårdar.
Bland de utvalda åtgärderna finns bland annat att göra flytgödseln mer lättflytande genom att späda ut den med uppsamlat vatten eller vatten från vattendrag. I Nederländerna finns krav på att flytgödsel ska spädas med hälften så mycket vatten som gödsel om den sprids på ler- och torvjordar
Bygga ut flytgödselbehållare för daglig utgödsling ur stall samt ha flytande täckning på behållaren. I Nederländerna lagras oftast gödseln i kulvertar under ladugården vilket läcker mer ammoniak. Separera flytgödseln i fast och flytande fraktion. Stallgolv med urindränering.

Stor variation i kostnad för investering
De tio åtgärderna varierar mycket i investeringskostnad från cirka 25 000 kronor för en vattenpump till 8 miljoner kronor för mer avanserade investeringar. Den största kostnaden på cirka 8 miljoner kronor avsåg att köpa mer mark för cirka 600 000 kronor per hektar för att fördela gödsel över större areal. I medeltal hade 42 procent av lantbrukarna i studien tillgång till mindre än 2 miljoner kronor och 33 procent av dem mindre än 500 000 kronor mellan åren 2018 och 2020. Av de 109 gårdarna hade 88 procent råd med den billigaste investeringen och 56 procent med den dyraste. Möjligheten att bekosta investeringar varierade mellan åren.

Investera i vad?
Forskarna skriver att även om det finns ett utrymme för  att låna och därmed investera på en gård kanske kapitalet inte ska användas just för ammoniakåtgärder. En investering konkurrerar alltid med tänkbara andra investeringar. Före beslut om investering behöver lantbrukaren också överväga om det påverkar arbetsbördan, djurvälfärden eller skapar andra risker i produktionen. En annan aspekt är återbetalningstiden för investeringen, lantbrukarens framtidsplaner och om någon vill ta över gården.