Under fredagen gav näringsminister Ibrahim Baylan besked om att man ökar anslagen till SLU för att kunna utöka utbildningarna till veterinär och djursjukskötare. Svensk Djursjukvård är mycket positiva till att regeringen nu har lyssnat på branschen och ser det här som ett av de viktigaste stegen för att få bukt med bristen på legitimerad personal.

– I dag känns det som att vi har vunnit en viktig delseger. Att regeringen nu lyssnat på branschen tyder på att man äntligen på allvar tagit till sig det vi har skrikit oss hesa om i flera år. Självklart löser inte det här den akuta bristen på legitimerad personal inom djursjukvården, men den enda hållbara lösningen på lång sikt är att utbilda fler, säger Johan Wiklund, ordförande Svensk Djursjukvård.

Vid en pressträff om budgetnyheter meddelade Baylan att anslagen till veterinärutbildningen på SLU utökas. Totalt handlar det om ökade medel till SLU där tillskottet årligen trappas upp från 37,5 miljoner kronor 2022 till 71 miljoner kronor 2027. Från 2027 förstärks budgeten alltså årligen med 71 miljoner kronor jämfört med dagens nivå. Det innebär att programmen kommer att kunna utökas succesivt de kommande fem åren. Finansieringen ligger nära den nivå som SLU tidigare angett behövs för 60 nya platser på veterinärprogrammet.

I dag utbildas 61 procent av Sveriges veterinärer i ett annat land. Med den här investeringen tar Sverige ett större ansvar för vår egen kompetensförsörjning och vår egen djurvälfärd.

– Visst är det kostsamma utbildningar, men det finns inga risker i att utöka programmen. Söktrycket är hårt, jobben är många och djurskyddet säkras. Det här är definitionen av väl spenderade pengar. Hur pengarna ska fördelas mellan utbildningarna framgick inte under presskonferensen, men det är en dialog vi gärna deltar i, säger Emma Terander, branschansvarig Svensk Djursjukvård.

Den här sommaren har varit tuff på många håll i landet men bara för att sommaren är över har inte branschens problem försvunnit. Det finns ingen magisk formel som gör att bristen försvinner från en dag till en annan. Utbildningarna är grundstenen i lösningen på sikt, men det behövs även lösningar här och nu. Tre snabba lösningar som gör skillnad på kort sikt är:

Tillåta engelska som journalföringsspråk. Detta skulle underlätta rekryteringen av utländska veterinärer till Sverige.
Att Jordbruksverket har en pragmatisk inställning vid legitimeringen av veterinärer utbildade i andra länder.
Ersätt undantagsreglerna från behandlingsförbudet för djurvårdare med en permanent reglering.