Rörsvingelhybrider och rörsvinglar kan vara ett bra alternativ till ängsvingel eftersom de konkurrerar bra med baljväxter och på så vis fungerar där kvävegödslingen är liten.

I två länsförsöksserier där rörsvingelhybriden Hykor har jämförts med våra vanligaste vallväxter visar det sig att Hykor passar sämre än timotej i extensiva skördesystem på mulljordar. Jämfört med ängsvingel i ett treskördesystem har den dock visat god uthållighet, en bättre återväxt och ett bättre marginalutbyte av kväve.
Försöken anlades år 2006/2007 och skördades under åren 2007 till 2010. För Timotej användes sorten Grindstar, ängsvingel sorten Sigmund, rörsvingelhybrid sorten Hykor och foderlosta sorten Magna.
Kvävegödslingen varierade något mellan åren och platserna och var i skördesystem S2 113 till 175 kg N per hektar medan skördesystem S1 låg 40 kg N per hektar under. Platserna för försöken var Reftele och Länghem.
Försöken visade på att totalavkastningen genomgående var signifikant större i skördesystem med tre skördar per år, S2 jämfört med två skördar per år, S1. Skillnaderna mellan vallfröblandningarna var små med undantag blandningen med timotej och rörsvingelhybrid, D som avkastade mest av alla med tre skördar i fjärde årets vall.
Effekten av den uteblivna tredjeskörden i nästa års förstaskörd var genomgående måttlig.
Leden med enbart rörsvingelhybrid hade då en mindre avkastning än övriga fröblandningar speciellt i skördesystem S2. Andelen sått gräs var även det mindre i detta led alla vallår utom i det första.
Slutsatsen av detta försök är därmed att rörsvingelhybriden var den art som passade sämst av de provade arterna i ett extensivt skördesystem, medan timotej och blandningar med timotej klarade detta bra.
I den andra av de två länsförsöksserierna minskade andelen ängsvingel med tiden i vallen medan andelen rörsvingelhybrid ökade starkt, detta oberoende av skördetidpunkt eller om klöver ingått i blandningen eller inte.
Timotej var den art som framförallt konkurrerades ut av rörsvingelhybriden och från och med den andra skörden i andra årets vall utgjorde timotej mindre än 10 procent av den skördade biomassan. Klöverarterna klarade konkurrensen bättre men vitklöver hade det svårast.
Mer kväve ökade gräsens konkurrensförmåga på baljväxternas bekostnad, speciellt i leden med rörsvingelhybrid. Klöverhalten låg i allmänhet på 25 procent eller mer de första två vallåren vid alla kvävenivåer utom i den högsta och därefter på maximalt 30 procent i leden med minst kväve.
Försöken visar på ett klart samband mellan kvävenivå och fröblandning i första och andra skörden. Ju mer klöverinslag ju sämre svarar vallen på ökad kvävegiva. Iblandning av klöver minskade även skillnaden i avkastning mellan rörsvingelhybrid och ängsvingel, oavsett kvävenivå.
I fröblandningar utan klöver gav blandningen med rörsvingelhybrid ett bättre kväveutbyte än blandningar med ängsvingel. Detta var speciellt tydligt i äldre vallar och i andra- och tredjeskörden. I de flesta skördarna var den omsättbara energin något mindre i leden med rörsvingelhybrid jämfört med ängsvingel. Generellt hade även leden där klöver ingått ett mindre energiinnehåll. En ökad kvävegödsling gav ett mindre energiinnehåll i förstaskörden medan det omvända gäller för återväxten. Mängden råprotein var störst i leden med klöverinslag. Även rörsvingelhybrid gav mindre råprotein än ängsvingel. Mer kväve ökade generellt sett proteinet i alla led och det samma gällde för fiberhalten.
Slutsatsen av försöken är att rörsvingelhybriden har en något långsammare etablering än ängsvingel men när den väl är etablerad är den uthållig i ett treskördesystem. Rörsvingelhybridens främsta styrka är återväxten och att den svarar bra på kväve. För att få rätt kvalitet behöver första skörden ske tidigt.

Rörsvingelhybriden har visat sig uthållig i treskördesystem i jämförelse med ängsvingel, men har svårare att konkurrera med timotej.

Fakta: Vallfröblandningar
A Timotej 13 kg/ha, Ängsvingel 7 kg/ha
B Timotej 14 kg/ha
C Rörsvingelhybrid 28 kg/ha
D Timotej 5 kg/ha, Rörsvingelhybrid 15 kg/ha
E Toimotej 5 kg/ha Foderlosta 15 kg/ha

Fakta: Skördesystem
S1 Två skördar med samma skördetidpunkt och utebliven tredjeskörd
S2 Tre skördar vid 10,5 till 11,0 MJ/kg ts