Enligt de svar vi fått in på Niléhn Frågar; Hur säljer du spannmål och oljeväxter i år? har 25 procent svarat att de avser sälja till grannen. Att intresset för det är stort är inte så konstigt. Har du en växtodlingsgård och säljer spannmål medan grannen är animalieproducent och köper foder finns det ju ingen anledning att spannmålen från dina åkrar ska ta vägen över något annat företag med transportkostnader och handelsmarginaler som äter upp förtjänsten.
Att leverera mitt i säsong till då gällande pris utan avtal är det sämsta. Det resulterar i följande rubriker i lantbrukstidnignarna “Jag fick bara 45 öre för spannmålen”
En spannmålsodlare i dag måste vara aktiv, inte bara vad gäller odlingen, utan även vad gäller försäljningen av spannmålen och oljeväxeterna.
Hela 40 procent av de som svarat i enkäten har tecknat kontrakt eller ska teckna kontrakt om försäljning av årets spannmålsskörd. Det är nog bra men hela 35 procent avser leverera i skörd till gällande pris utan avtal. Det är riskabelt.
Vad som är bästa strategin beror naturligtvis på vad man odlar. Den som odlar brödspannmål eller maltkorn kan ju inte leverera till grannen, det handlar ju om foder då.
Men att leverera foderspannmål till en granne är en bra affär. Man behöver inte göra några stora analyser av skörden och inte heller träffa exakt rätt i pris. Handlens marginaler är så stora att det blir en bra affär för båda. Givetvis kan den ena tjäna lite mer än den andra ett enskilt år, det får man bjuda på, för i det långa loppet jämnar det ut sig.