Värdet av honungsbin ökar
Det ekonomiska värdet av honungsbinas pollinering i odlade grödor i Sverige är 315-641 miljoner kronor. Det visar den uppdaterade rapport som Jordbruksverket nu publicerar. Honungsbinäringen producerar även honung och vax till ett värde av 323-343 miljoner kronor.
Rapporten ”Det ekonomiska värdet av honungsbin i Sverige” är en revidering av tidigare utgåva från 2009 som var en del av rapporten ”Massdöd av bin – samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder”. Värdet av honungsbinas pollinering har ökat 85 procent sedan förra studien genomfördes. Det beror främst på en ökning av arealen med höstraps, klöverfrö och åkerböna samt en ökning av pris och skördenivå i många arter av frukt och bär.
I beräkningarna används priserna som biodlaren, lantbrukaren eller trädgårdsodlaren erhåller för sina produkter innan förädling. Honungsbinas pollinering av äpplen, jordgubbar och oljeväxter har störst ekonomisk betydelse, 75 procent av pollineringens ekonomiska värde härrör från dessa tre grödor.
Det behövs fler pollinerande insekter i slättbygden
Odlingen av grödor som behöver eller gynnas av insektspollinering är koncentrerad till slättbygdslänen Skåne, Östergötland och Västra Götaland medan biodlingen inte är koncentrerad till dessa län i samma utsträckning.
Det är glädjande att honungsbinas värde i lantbruket har ökat men vi saknar fortfarande pollinerande insekter i slättbygden för att vi ska uppnå en optimal pollinering av våra grödor, säger Thorsten Rahbek Pedersen, enhetschef för rådgivningsenheten söder som skrev den ursprungliga rapporten.
Även värdet av honungs- och vaxproduktionen ökar
Även mängden och värdet av honungs- och vaxproduktionen i Sverige har ökat markant. Betydligt fler biodlare och högre vax- och honungspris har bidragit till att värdet ökat från 117-135 miljoner kronor 2009 till 323-343 miljoner kronor 2019.
Det är tillfredsställande och visar på det kraftigt ökade intresset för biodling. Biodlarna bidrar till målen i livsmedelsstrategin om en ökande hållbar matproduktion, säger Björn Gustavsson, rådgivare inom biologisk mångfald och bihälsa på Jordbruksverket.