Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Olika delar av landet och olika arter påverkas dock på olika sätt. Nu uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att gå ut under Valborgshelgen (29 april–1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.

Genom att samla in vårtecken år efter år kan SBF i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet. Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer rapporterats in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning, och såväl 2015 som 2016 hade björkarnas lövsprickning hunnit 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gläds år den stora uppslutningen kring Vårkollen tidigare år. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Som så ofta har vårens ankomst haft sina bakslag även i år och det blir därför spännande att se hur långt den har kommit i landets olika delar. Efter en på många håll mild och snöfattig vinter kom de första rapporterna om blommande hassel redan i januari i södra Sverige. Sedan dröjde det innan blomningen hos tussilago, blåsippa och vitsippa började sin vandring norrut och en stor del av landet är fortfarande snötäckt. Det finns alltså fortfarande många vårtecken kvar att längta till innan lövsprickningen, och därmed våren, är fullbordad. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit vid Valborg i år.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. De senaste sex åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat cirka två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan.

– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar med att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringen.

Vårkollen tar emot vårtecken-observationer från och med den 29 april till och med den 1 maj. Rapporteringen görs på www.varkollen.se. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 2 maj.