I kampen mot bladmögel är det viktigt att följa de principer som branschen kommit överens om, det vill säga att blanda och använda produkter som har olika verkningssätt.

Bladmögel i potatis kom tidigt i år ute i Europa och även i vårt grannland Danmark. Många lantbrukare kom dessutom sent igång med bladmögelbehandlingarna och en väderlek med många regnskurar har gjort det värre.
Det finns fält som är behandlade och sen ser bra ut men där det trots allt finns svampangrepp och där risken för att bladmögel breder ut sig är stor.
Det berättar Benny Jensen på danska BJ Agro i en artikel i Maskinbladet.

Bladmögel ger brunröta i den skördade potatisen och är ett stort bekymmer. Nu ökar dessutom bekymret då det finns färre aktiva substanser tillgängliga för att skydda potatisen mot svampsjukdomen.
Det gäller därför att ha rätt strategi och använda alla de aktiva substanser som finns för att undvika resistens.
– Dels för att skydda potatisen mot bladmögel, dels för att skydda produkterna så att vi kan använda dem även i framtiden, säger Jesper Yngvesson, Technical Manager, Nordics, på Syngenta. Färre verktyg
Under 2024 har det varit stort fokus på bladmögelbekämpningar i potatis. Förklaringen till det är en kombination av att viktiga produkter försvunnit från marknaden, samtidigt som det finns en utmanande resistensproblematik i både Sverige och i Europa.
– Resistens mot potatisbladmögel är ingen ny sak, det har vi även sett tidigare. Men vid de tidigare tillfällena hade vi nya produkter och verkningsmekanismer som kom in, som kunde ersätta och komplettera. Det har vi inte idag, utan vi har väldigt få verktyg kvar och det kommer inget nytt som kan ersätta det vi använder, förklarar Jesper Yngvesson.

Branschen helt enig
Därför är det under ett år som 2024 extra viktigt att använda hela verktygslådan av produkter i bladmögelstrategin.
– Vi kan inte låta bli att använda dem, för då har vi inte nog med produkter. Vi måste använda alla produkter vi har, genom att blanda och alternera flera olika aktiva substanser. Vi på Syngenta, rådgivningen, återförsäljare och Jordbruksverket är överens om att det är den bästa strategin, poängterar Jesper Yngvesson. Arbetar brett
Ända sedan midsommar har bladmögeltrycket i Sverige varit hårt. Ännu lite tuffare är situationen i Danmark och i länder som Tyskland, Nederländerna och Belgien är läget allvarligt.
– Där är det på gränsen till en epidemi, så det är ett bekymmersamt år på bladmögelfronten i Europa, konstaterar Jesper Yngvesson.
Syngenta arbetar aktivt med att följa utvecklingen på bladmögelområdet, för att kunna förbättra situationen.  Det görs genom kraftiga investeringar i monitering av bladmögelpopulationen, vilket sker via provtagning.
– Vi lägger också ut fältförsök, både i Sverige och andra länder. Här testar vi produkter som solo, som blandningar och som strategier. Till exempel kan vi se hur populationen påverkas genom att välja en blandningspartner eller inte, berättar Jesper Yngvesson.