Att arbeta nära kunden och erbjuda produkter från tillverkare av växtskyddsmedel som inte har valt att med egen organisation bearbeta den nordiska marknaden, det är Nordisk Alkalis nisch.

Växtskyddsmedelsbranschen har genomgått en kraftfull strukturförändring under de senaste tjugo åren. Detta har medfört att det i dag endast finns ett trettiotal riktigt stora aktörer i världen. Dessa sköter hela kedjan själva från utveckling, registrering och tillverkning till marknadsföring och distribution till återförsäljare i hela världen.
Men det finns även en del tillverkare som endast registrerar, marknadsför och distribuerar sina växtskyddsmedel på de största marknaderna och dit hör inte Norden.
Detta ger ett fint utrymmer för företaget Nordisk Alkali som specialiserat sig på att marknadsföra preparat till länderna i Norden och Baltikum från medelstora och mindre tillverkare.
Nordisk Alkali ägs i dag av Belchim Crop Protection, BCP, med huvudkontor i Bryssel.
– Det är bra för det ger oss kontinuerlig tillgång till nyutvecklade moderna växtskyddsmedel, säger Ulf Möller.
Han berättar att Nordisk Alkali i dag är det enda fristående alternativet som utvecklar, marknadsför och distribuerar växtskyddsmedel via återförsäljare till lantbruket över hela regionen, Norden och Baltikum.
De flesta leverantörerna till Nordisk Alkali finns i Europa och Japan. Anledningen till att Japan har så många tillverkare av växtskyddsmedel är att befolkningen är stor och att lantbruket där sker mycket intensivt. Japan har många klimatzoner och i landet odlas det mesta.
Efter att Europa, USA och Japan under lång tid varit de största regionerna i världen vad gäller produktion av växtskyddsmedel, har i dag Kina och Brasilien närmat sig.
– Från molekyl till färdig dunk med preparat tar det minst tio år och godkännandet är ett stort arbete. Européer, japaner och amerikaner har varit duktiga på detta och därför är de stora på växtskyddsmedel.
Tillverkning av färdigformulerade växtskyddsmedel har inte hittills flyttat till låglöneländer i större omfattning. Anledningen är bland annat de stora kvalitetskraven, de stora utvecklingskostnaderna och att lönekostnaderna är en mindre del av totalkostnaden.
Nordisk Alkalis styrka är att man arbetar nära kunden och lantbrukaren för att få tips om vad som behövs och för att ge råd om produkterna. Man har ständig kontakt med sina leverantörer så att nya produkter kan komma fram, dels från ett specifikt behov ute hos lantbrukaren, dels för att tillverkaren kommit på något nytt som man ber Nordisk Alkali utvärdera.
– Vi har försök utlagda i samarbete med Hushållningssällskapen, Sveriges Lantbruksuniversitet och AgroLab.
Enligt Ulf Möller har de en unik nischkompetens vad gäller specialgrödor och i dag utgör preparat till sådana odlingar cirka 15 procent av omsättningen. Preparat till potatis utgör 30–35 procent och resten är växtskyddsmedel för andra grödor såsom raps, ärtor och stråsäd samt konsumentprodukter.
– Ska man växa i vår bransch måste man ha medel för spannmålsodling i portföljden, konstaterar Ulf Möller.
Han berättar att en av företagets styrkor är personalen som består av agronomer, hortonomer, trädgårdstekniker, lantmästare och ekonomer.
– Vi får ofta beröm för vår kompetens och närvaro när det gäller preparat till nischgrödor.
Dessa preparat är å andra sidan det svåra för företaget. Det är förenat med stora kostnader för att ta fram ett nytt preparat och få det registrerat för användning. Innan man sätter igång den processen måste man göra en kalkyl och den framtida försäljningen måste naturligtvis täcka kostnaderna för utveckling, registrering och marknadsföring. Är det ett preparat till en stor gröda kan det vara enklare att få ihop kalkylen, men är arealunderlaget litet kan det bli tufft.
För att bland annat inte slå ut nischodling till följd av avsaknad av tillförlitliga växtskyddsmedel kom det ett nytt EU-direktiv i fjol. Enligt det delades Europa in i olika zoner där Sverige tillsammans med resten av Norden och Baltikum bildar en zon, kallad A. Bakgrunden är att länderna i en zon har ungefär samma förutsättningar och behov vad gäller växtskyddsmedel och att man då skulle kunna förenkla myndighetsutövandet och söka en gemensam registrering för hela zonen för ett preparat.
– Tyvärr har inte detta fungerat utan Kemikalieinspektionen i Sverige vill ha en egen kontroll. Det skiljer mycket och vi har som exempel skickat samma dokumentation till myndigheterna i Danmark och Sverige och fått klart från det förstnämnda, eftersom man uppfyllt regelverket, men får en massa frågor tillbaka från Kemikalieinspektionen i Sverige, säger Bernt Bertilsson, teknisk chef och ansvarig för registreringar på Nordisk Alkali.
Han anser att inträdet för en produkt på små marknader som de nordiska kan bli ett bekymmer i framtiden om inte denna harmonisering börjar fungera.
I Sverige finns det ett uttalat miljömål som lyder; att till näsa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
För att detta miljömål ska kunna infrias krävs det att regelverket fungerar på ett sätt så att det även i fortsättningen finns växtskyddsmedel för specialgrödor. Om inte flyttas produktionen till ett annat land med ökad miljöbelastning som följd. Både vad gäller transporter och ökad användning av växtskyddsmedel.
LRF har nu ett program där kemikaliefirmorna kan söka ekonomiska medel för att ta fram nya preparat och registreringar. Kostnader som kan tas ur projektet är inköp av resthaltsdata och framtagande av försök för resthaltsstudier, fytotoxstudier, effektivitetsstudier, strategier för exempelvis ogrässtrategier samt köp av eventuella tjänster. Projektet är framtaget för att bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning och för mindre användningsområden.
– Jag tycker att det är bra, säger Bernt Bertilsson.
Han anser även att preparat som är till för grödor som odlas på mindre arealer ska medföra en mindre kostnad för registreringen.
– Vi har produkter som säljs i kvantiteter om 200 liter per år, man kan fråga sig vad som händer med ett sådant preparat när registreringen går ut, säger Ulf Möller.
Enligt Ulf Möller är trycket av såväl skadegörare som svampsjukdomar generellt sett mindre i Norden än i resten av Europa. Därmed kan man använda mindre doser här och därför borde det vara intressant för myndigheterna att underlätta för registrering av växtskyddsmedel här och undvika att produktionen flyttas till områden där miljöpåverkan blir större.
Nordisk Alkali har ingen ambition att gå ifrån nischprodukterna utan kämpar vidare. Företaget har i dag cirka 10 procents marknadsandel i Sverige och målet är det samma i de andra länderna där man är verksam.
Förutom att man marknadsför nuvarande tillverkares produkter är man även i kontakt med de allra största kemikaliefirmorna.
– Ibland kan vi få över en befintlig produkt till oss eftersom tillverkaren anser oss vara en bra distributör. Ett exempel på det är insekticiden Sumi-Alpha.
En ny produkt från Nordisk Alkali är Teppeki. Det är ett bladluspreparat för höstvete, potatis och frukt. Det är ett systemiskt medel med långtidsverkan, 3–4 veckor och preparatet vandrar nerifrån och upp i växten och kommer även till undersidan av bladen. Bladlusen slutar omedelbart att äta och dör efter 3–4 dagar. Fördelarna med Teppeki är att det är selektivt mot en stor mängd nyttoinsekter som nyckelpigor och bin och det tål kraftigt solljus och fungerar även vid låga temperaturer. Nordisk Alkali hoppas på en registrering i all spannmål för Teppeki. Behandlingstidpunkten är stadium 37–73 i spannmål och dosen är 100–140 gram per hektar.

Nordisk Alkali grundades i Danmark strax efter andra världskriget. Företaget specialiserade sig på att marknadsföra växtskyddsmedel till specialodlingar som frukt och bär. Från sextiotalet började man sälja produkter även i södra Sverige och Carl-Rune Andersson blev chef i det svenska bolaget som bildades i slutet av femtiotalet.
Det svenska bolaget växte och man anställde Åke Larsson, en känd profil i branschen, som försäljningschef.
Nordisk Alkali marknadsförde många preparat från japanska kemikaliefirmor och blev snart verksamma i hela Norden.
Produktutbudet utvecklas och är inte enbart till nischgrödor utan nu även för potatis och andra lantbruksgrödor.
I slutet av åttiotalet köps Nordisk Alkali av kemikalietillverkaren DuPont och namnet Nordisk Alkali försvinner. Åke Larsson jobbar kvar i bolaget.
Under nittiotalet sker stora strukturomvandlingar inom kemikaliebranschen och DuPont beslutar sig att satsa helt på egna produkter och avvecklar den delen i bolaget som kom med Nordisk Alkali.
Åke Larsson, 62, köper rätten till namnet Nordisk Alkali från DuPont samt delar av produktportföljen och driver från år 1996 bolaget vidare enligt grundförutsättningarna med import och marknadsföring av växtskyddsmedel från andra tillverkare, i huvudsak från Japan.
Strukturförändringarna fortsätter och EUs konkurrenslagstiftning tvingar en del stora kemikaliefirmor att låta sina preparat säljas via andra kanaler än de egna. Detta gynnar Nordisk Alkali som får försäljningsrättigheterna till ett antal välkända preparat, exempelvis Fenix.
Från att ha varit ett danskt bolag med filial i Sverige är numera Nordisk Alkali svenskt och år 2001 sker det omvända, bolaget öppnar en filial i Danmark. Denna avdelning är även ansvarig för den norska marknaden medan Sverigekontoret expanderar och från år 2005 även marknadsför sina växtskyddsmedel i Finland och Baltikum.
År 2008 säljer huvudägaren Åke Larsson bolaget till kemikalieföretaget Belchim Crop Protection, BCP, med huvudkontor i Bryssel.
Nordisk Alkali har i dag 10 anställda i Sverige och 4 i Danmark. Omsättningen uppgår till cirka 100 miljoner varav 65 procent i Sverige. Det utgör cirka 10 procent av den svenska marknaden för växtskyddsmedel. De flesta leverantörerna till Nordisk Alkali finns i Japan.
Företagets verkställande direktör heter i dag Ulf Möller.

Fakta: Tio största tillverkarna av växtskyddsmedel i världen
1. Bayer Crop Science
2. Syngenta
3. BASF
4. Dow AgroScience
5. Monsanto
6. DuPont
7. Makhteshim-Agan Industries
8. Nufarm
9. Sumitomo Chemical
10. Arysta LifeScience