Beteskravet ska bort – Sen är det konsumenten som bestämmer
Är det svenska mjölkproducenter eller är det Camilla Bergvall på Djurens Rätt som vet mest om hur mjölkkor mår och hur de egentligen vill ha det? De med flest mjölkkor av dessa har antagligen svaret.
Camilla Bervall är folkbokförd i Malmö och har förmodligen inga kor, i varje fall inte på bostadsadressen.
Men svenska mjölkproducenter bor i stor utsträckning mycket nära sina kor och vet hur de mår.
För det är nämligen så här, att om en ko inte mår bra ja då producerar hon inte så mycket som man vill och då förlorar ägaren till kon pengar.
Mot den bakgrunden kan man dra slutsatsen att alla som äger en mjölkko vill att denna ska må så bra som möjligt.
När då mjölkproducenter anser att det är en fördel att Riksdagen beslutar att den svenska beteslagstiftningen ska försvinna väger ju det lite tyngre än när Camilla Bervall, som inte har några mjölkkor, säger att den ska vara kvar.
I debatten om beteslagstiftningens vara eller inte vara poppar ofta Astrid Lindgen upp. Hon fick av någon anledning, som nog ingen förespråkare av demokrati egentligen förstår, i åttioårspresent av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson en ny djurskyddslag som bland annat innehöll detta beteskrav.
Redan där borde ju många med kunskap inom modernt lantbruk sagt ifrån, men det var tyst.
För vad begrep sig en åttioårig barndomsförfattare på svensk animalieproduktion? Hon trodde ju att mjölkproduktion var som i Bullerbyn och i Lönneberga där korna stod uppbundna i ett mörkt stall med lågt i tak och ingen ventilation, från september till maj, med gödsel upp till vaderna och brist på foder till det blev betesläpp.
Nästan inga svenska mjölkkor har det så i dag. Det finns några undantag och jag vet att mejerierna gärna hade sett att de stänger igen.
I dag bor svenska mjölkkor i stor utsträckning i moderna stallar där klimat och miljö är perfekt och när de så önskar, på sommarhalvåret, så kan de gå ut. För det är nämligen som så, att när kon själv får välja så går hon inte alltid ut, även på sommaren. Det kan bero på att det är för varmt ute.
Att då ha en lagstiftning som säger att kor ska tvingas ut är ju inte ett bra djurskydd.
Undersökningar bland mjölkproducenter har visat att även om beteskravet försvinner så kommer de även framöver att låta sina kor gå ut, om de vill.
Lagändringen kommer således inte att påverka korna alls, men ge möjligheter för svenska mjölkproducenter att bedriva lönsam mjölkproduktion på ett bra sätt där djurens hälsa sätts i fokus och därmed även mjölkproducentens ekonomi.
Som konsument har man alltid valet och det yttersta mandatet. Jag köper bara mjölk som produceras si eller så, oavsett lagar och vad Camilla Bergvall tycker och vad Riksdagen bestämmer. Det troliga är att konsumenter följt av mejerier kommer premiera mjölkproducenter som låter korna komma ut ungefär om i dag med så pass mycket pengar att Camilla Bergvall inte kommer se skillnaden.
Utredningen som visar att det är en god idé att slopa beteskravet lyfter även fram rimligheten att svensk mjölkproduktion ökar med de nya moderata reglerna och då ger det fler betande mjölkkor och även fler ungdjur som kan hålla sämre betesmarker öppna.
Om tjugo år fyller jag själv åttio år, så det går ju fort. Då ska jag önska mig av dåvarande statsminister att man ska återstarta Barsebäck ett och två. Kunde ju vara trevligt med rejäl eltillförsel i energiområde fyra. Inte för att jag är någon expert på energiförsörjning och framförallt inte på kärnkraft, men det är tydligen inget krav!