Den totala längden av Sveriges diken beräknas vara över en miljon kilometer. Hälften av dem har inte avsedd funktion. Det nya verktyget DitchFlowTracker hjälper till att prioritera vilka diken som ska rensas, och sparar tid, resurser och miljöpåverkan.

Allt eftersom diken åldras kan underhåll behövas, men det har länge saknats vägledning kring hur man prioriterar skötseln. Eliza Hasselquist, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, har inom sin forskningsstudie tagit fram verktyget DitchFlowTracker som hjälper till att prioritera vilka diken som är värda att rensa – och vilka som kan lämnas orörda.

– Vi tror att närmare 50 procent av Sveriges skogsdiken inte fungerar som de ska. Ungefär hälften av dem ligger på torr eller sandig mark och skulle inte fungera även om man rensade dem. Resterande del finns i områden där vatten inte kan rinna genom dikena – de är helt enkelt felplacerade redan från början, säger Eliza Hasselquist.

Skogssällskapet är en av finansiärerna till den del av projektet som kretsar kring att fälttesta verktyget. DitchFlowTracker använder nya digitala höjdmodeller som genererats från de senaste laserskanningarna som gjorts med flygplan över Sverige. Detta kombineras med flödesackumuleringsmodeller som uppskattar hur mycket vatten som flyter genom varje enskilt dike.

– Syftet med verktyget är att få en tydligare bild av hur skogen växer och därigenom förstå vilka diken som faktiskt gör sitt jobb. Vi håller på att lägga grunden nu och hoppas på att kunna utveckla en app som gör det lättare att prioritera vilka diken som tjänar på att rensas, och vilka som kan lämnas orörda.

Eliza Hasselquist och hennes projektteams kartläggning har visat att skogsdiken till en sammanlagd längd av 500 000 kilometer saknar funktion i dag. Dessa skulle alltså kunna bortses ifrån när det är dags att prioritera vilka diken som behöver rensas, vilket skulle innebära en besparing av tid, pengar och resurser. Dessutom skulle det förmodligen leda till ett mer hållbart skogsbruk.

– Dikesrensningen är ofta ineffektiv, tidskrävande och kostsam och kan dessutom ha en negativ inverkan på miljön. Rensningen kan leda till förluster av näringsämnen i marken och öka transporten av kväve, fosfor och kvicksilver, vilket kan påverka både djurlivet och dricksvattnet negativt, säger Eliza Hasselquist.

En av orsakerna till den enorma mängden diken i Sverige är att man på 1930-talet lejde arbetslösa att gräva diken i landets skogar, och att de fick betalt per meter grävt dike – oavsett om de skulle kunna fylla en funktion eller inte.

– Fördelen med vissa diken är att de hjälper nyplanterade trädplantor och unga trädbestånd att hålla undan vattnet så att rötterna inte översvämmas. Äldre skog klarar dock av att hålla grundvattennivån på en jämn nivå, så där behövs egentligen inga diken.