Vildsvin och tamgrisar reagerar olika på afrikansk svinpest. Det skriver Emil Wikström Lassa i sin avhandling. Studien visar att vildsvinen blev sjuka snabbare. Att förstå vad som sker i kroppen hos vildsvin som infekteras är viktigt för att kunna bekämpa utbrott mer effektivt, men också för en bättre övervakning, diagnostisk och framtida vacciner.

Afrikansk svinpest, ASF, är en av de mest förödande infektionssjukdomarna som drabbar grisar världen över. Under de senaste decennierna har sjukdomen spridits i Europa och Asien, och vildsvin spelar en central roll för att upprätthålla och sprida viruset.
– Den här sjukdomen är aktuell, och intressant eftersom den har en väldigt stor påverkan på både djur och människor. På SVA finns det en stor kompetens om ASF, och för mig känns det bra att kunna bidra och göra skillnad, säger doktorand Emil Wikström Lassa, som har genomfört sitt doktorandprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Vildsvinen insjuknade snabbare än tamgrisarna
Avhandlingen baseras på en jämförande experimentell studie, där SVA deltog. Studien visade att sjukdomsförloppet kan skilja sig mellan vildsvin och tamgrisar. Vildsvinen utvecklade kliniska sjukdomssymtom tidigare än tamgrisarna. Patologiska undersökningar visade också att vävnadsskador utvecklades tidigare hos vildsvinen och att viruset förökade sig snabbare hos dem. Det tyder på att vildsvinen i försöket hade lägre motståndskraft mot viruset.
– Mitt bidrag är framför allt ökad kunskap kring hur sjukdomen sprids i kroppen på vildsvinen och hur organen påverkas dag för dag, med fokus på det tidiga stadiet. Det var tidigare inte så beforskat och där hittade vi skillnader mellan tamgrisar och vildsvin, berättar Emil Wikström Lassa.

Samlade in prover i fält under pågående ASF-utbrott
En möjlighet att studera naturligt infekterade djur uppstod dessutom i september 2023, då det första fallet av ASF i Sverige bekräftades. Under utbrottet samlades prover in från flera vildsvin, vilket möjliggjorde detaljerade patologiska undersökningar och jämförelser med fynd från ett annat utbrott i Ungern 2018.
– Det var ju ett unikt och spännande tillfälle för mig som forskare att se hur det går till under ett utbrott. I vanliga fall kan det vara svårt att få tag i naturligt infekterat material, men nu var vi med på plats. Det var också kul att få vara en del av hela processen från förberedelser, pågående utbrott, lärdomar efteråt och till sist ett friförklarade från sjukdomen, säger Emil Wikström Lassa.

Betydelse för förbättrad ASF-övervakning och vaccinutveckling
Resultaten i avhandlingen visar att de naturligt infekterade vildsvinen blev sjuka på samma sätt som i de experimentella studierna. Samtidigt är situationen i fält mer komplex. Vildsvin lever i naturen och har varierande tillgång till mat, kan lättare drabbas av parasiter, andra infektioner och stressfaktorer, vilket kan påverka hur sjukdomen tar sig uttryck. Ökad förståelse för vad som sker hos vildsvin vid naturlig infektion är viktigt för att förbättra övervakning, förfina diagnostiska metoder och vägleda utvecklingen av vacciner och effektiva bekämpningsstrategier. Resultaten i avhandlingen understryker behovet av att inkludera vildsvin i utveckling och utvärdering av ASF-vacciner, och inte enbart basera kunskap på studier på tamgrisar.

Projektet har finansierats av Formas, VetBioNet, KSLA samt Naturvårdsverket.