Den svenska ekonomin är på väg mot en återhämtning, men inflationen väntas vara låg under ännu en tid. Det framgår av Riksbankens andra penningpolitiska rapport för året som presenterades i dag.
I sitt pressmeddelande skriver Riksbanken att låga räntor och en stigande sysselsättning har bidragit till en god inkomstutveckling som bäddar för att konsumtionen kan fortsätta öka stadigt. I takt med att världsekonomin förbättras väntas efterfrågan på svensk export öka och BNP-tillväxten ta bättre fart mot slutet av året. Under 2014 förbättras även arbetsmarknaden och arbetslösheten faller tillbaka. Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden befinner sig i olika faser; USA fortsätter växa i måttlig takt medan utvecklingen i euroområdet är svag, men det finns tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Konjunkturutsikterna i omvärlden som helhet väntas successivt förbättras de närmaste åren.
Riksbanken bedömer att den svenska BNP-tillväxten uppgår till +1,5 procent 2013, därefter väntas +2,8 procent 2014 och +3,6 procent 2015. I den penningpolitiska uppföljningen i april såg Riksbanken en BNP-tillväxt på +1,4 2013, +2,7 procent 2014 och +3,5 procent 2015.
BNP-tillväxten i hela världen väntas bli +3,2 procent 2013, +4,0 procent 2014 och +4,2 procent 2015. I april såg Riksbanken en världstillväxt på +3,4 procent 2013, 4,1 procent 2014 och 4,3 procent 2015.
Riksbanken konstaterar att den svenska BNP-tillväxten blev starkare än väntat under första kvartalet 2013; hushållens konsumtion ökade snabbt men exporten och investeringarna föll. Hushållens konsumtion bedöms fortsätta bidra till efterfrågan den närmaste tiden. Samtidigt bedöms exporten gradvis börja öka och investeringarna sluta att falla. Under första kvartalet byggde företagen upp lager vilket gav ett stort bidrag till BNP-tillväxten. Den uppbyggnaden väntas inte fortsätta i samma takt de kommande kvartalen, vilket innebär ett negativt bidrag till BNP under andra kvartalet. Sammantaget väntas BNP under andra och tredje kvartalet i år växa med cirka 1,1 procent respektive cirka 1,8 procent uppräknat till årstakt, vilket är något mindre än normalt. Utgångspunkten är då att efterfrågan i omvärlden fortsätter att vara svag.
Riksbanken noterar vidare att en svag industrikonjunktur bidrar till att investeringsbehovet i svensk ekonomi för närvarande är lågt.
Kapacitetsutnyttjandet inom industrin är fortsatt betydligt lägre än normalt och med tanke på den svaga industrikonjunkturen bedöms det komma att ta tid innan industriinvesteringarna stiger märkbart.
Man konstaterar även att företagens uppbyggnad av lagren var överraskande stor under första kvartalet i år. Men företagens omdömen i Konjunkturbarometern tyder på att de är nu förhållandevis nöjda med sina lagervolymer.
Detta kan tolkas som att lagren varken behöver byggas upp eller avvecklas den närmaste tiden. I prognosen antas visserligen att lageruppbyggnaden fortsätter under kommande kvartal, men i mindre omfattning än under första kvartalet. Detta innebär att lagerutvecklingen bidrar negativt till BNP-tillväxten det närmaste kvartalet.