26 nya förslag ska öka möjligheten till nästa steg för den nationella livsmedelsstrategin. LRF föreslår tydliga och mätbara mål som ökar chansen till mer aktivitet istället för ytterligare utredningar.

Omvärldsläget och sommarens torkkris har satt fingret på Sveriges försämrade självförsörjningsförmåga. Samtidigt gäller riksdagens beslut om att svensk livsmedelsproduktion måste öka. Det osäkra politiska läget får inte fördröja detta arbete. LRF har därför satt ihop 26 punkter, riktade till Tillväxtverket och Jordbruksverket. Punkterna kan också ses som ett stöd för de politiska partierna när arbetet i riksdagen förhoppningsvis börjar fokusera på sakfrågor. Bland de 26 förslagen lyfter LRF behovet av att skap en konkret lagringsplan kopplat till krisberedskap. Inte bara livsmedel utan även drivmedel, växtskyddsmedel, gödselmedel och utsäde måste finnas lagrat för att en inhemsk livsmedelsproduktion ska kunna hållas igång vid läge av en akut kris.

För att få fart på livsmedelsproduktionen krävs att statliga myndigheter underlättar för lantbruksföretagen. LRFs förslag beskriver därför vikten av en verklig förändring i myndighetssverige, i hur tjänstemän på myndigheter och i kommuner förhåller sig till lantbrukare och ser på sitt serviceuppdrag, för att livsmedelsproduktionen ska kunna öka. LRFs listar flera konkreta förslag på hur vi kan förbättra Sveriges möjligheter att bli ett exportland av livsmedel. För det krävs att vi lyfter fram möjliga exportprodukter, effektiviserar och systematiserar arbetet för att möjliggöra export.

LRF ser, tillsammans med SLU och Lantmännen, ett stort behov av forskning och utveckling. Vi behöver samla kompetensen och driva utveckling kring animalieproduktion för att öka branschens lönsamhet och stärka svenska mervärden. Det förbättrar vår internationella konkurrenskraft. Den nya kunskapen rör bland annat digitaliseringen. Digitalisering och utnyttjande av data i animalieproduktionen ger lantbrukarna bättre beslutsunderlag för att kunna fatta smarta och effektiva beslut och prioritera. Det ger stora tidsbesparingar, friskare djur, mer resurseffektiv och miljövänligare produktion och ökar lönsamhet och fart i branschen.

Ett hinder för investeringar är att lantbruksföretagen idag har svårt att få tag i kvalificierad och intresserad personal. Därför behövs en bättre arbetskraftsmatchning och ett förbättrat kompetensutbud som kan förse växande företag med rätt arbetskraft. Samtidigt behöver Migrationsverket underlätta möjligheterna att locka hit arbetskraft från tredje land för säsongsanställningar.

Den nya handlingsplanen för livsmedelsstrategin, som planerar, kommer att gälla år 2020-2022 och ansvaret för att ta fram ett nytt förslag ligger på Tillväxtverket i samarbete med Jordbruksverket.