Hantering och lagring av biobränslen från jord- och skogsbruk behöver förbättras så att de blir mer konkurrenskraftiga. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik har sammanfört experter och kompetenser från olika discipliner med målet att göra biobränslen mer resurseffektiva jämfört med dagens avfallsbränslen. Resultaten har samlats i en strategisk forskningsagenda.

–    Det finns stor kompetens inom området, och nu har vi samlat den för att identifiera de kunskapsluckor och det forskningsbehov som finns när det gäller biobränslen. Vi hoppas att den här gruppen kan fortsätta att jobba tillsammans utifrån agendans resultat för att lyfta biobränslena, säger Ann Segerborg-Fick, chef för energisektionen på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala.

Hon har initierat detta gränsöverskridande samarbete, som har letts av JTI-forskaren Carina Gunnarsson tillsammans med JTI:s lagringsexpert Nils Jonsson och kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet och Skogforsk. Till sin hjälp har de haft representanter från råvaruproducenter, energibolag och intresseorganisationer.
Vid biobaserad värme- och elproduktion står bränslet för en stor del av kostnaderna, och när det gäller bränslen från jord- och skogsbruk är hantering och lagring mycket viktigt, så att man får så låga energiförluster som möjligt. Torrsubstansförluster på 7-15% per månad har exempelvis uppmätts vid lagring av salixflis.

–    De här bränslena har hög fukthalt vid skörd och därmed låg lagringsstabilitet. Det är viktigt att få ner kostnaderna för hantering och lagring och att leverera efterfrågade kvaliteter för att öka biobränslenas konkurrenskraft, säger Carina Gunnarsson.

För att lyckas med det behövs mer kunskap om vad som händer med bränslena under olika lagringsförhållanden vid olika lagrings- och hanteringsmetoder, menar hon. Det gäller till exempel behovet av prognosmodeller för förluster under lagring, av ett bränslespecifikationssystem och av system för online-bestämningar av bränslekvalitet så att bränslets kvalitet är känd vid leverans. Dessutom behövs mer kunskap om vad som orsakar bränder i flislager. Viktiga kritiska frågor är också hur hälsoproblem från bland annat inandning av mikrobiellt damm och speciellt av hälsofarliga mögelsvampar ska kunna undvikas och förebyggas.

Arbetet med den strategiska forskningsagendan har finansierats av Energimyndigheten.