Drönare har snabbt gått från att vara leksaker för teknikentusiaster till att bli högteknologiska verktyg som revolutionerar det svenska lantbruket. I dag används AI-drivna drönarsystem på fält över hela landet – och potentialen bara växer.

De flyger över fält, fångar in bilder i flera spektrum och analyserar grödans status i realtid. På bara några minuter kan en AI-styrd drönare avslöja var i fältet det finns näringsbrist, ogräs, torka eller sjukdomsangrepp, långt innan en människa skulle kunna se det med blotta ögat. För många lantbrukare har detta blivit ett ovärderligt verktyg i kampen för högre avkastning och ett mer hållbart jordbruk.

Drönarna är utrustade med avancerade kameror och sensorer som registrerar information om växternas tillstånd. Genom AI-algoritmer analyseras data direkt, ofta redan medan drönaren är i luften. Resultaten kan användas för att fatta snabba beslut om punktinsatser, till exempel exakt var det behövs gödsel, bekämpningsmedel eller extra bevattning. Det innebär inte bara lägre kostnader för insatsvaror, utan också minskad miljöpåverkan.

På svenska fält är tekniken redan i bruk. I Västra Götaland driver SLU ett forskningsprojekt där mindre och medelstora gårdar får testa autonoma drönarsystem i praktiken. Resultaten hittills är lovande, flera lantbrukare rapporterar att de kunnat identifiera problem i sina fält upp till två veckor tidigare än vanligt. Det har i flera fall lett till räddade skördar och bättre ekonomi.

Samtidigt växer en ny bransch fram kring tekniken. Svenska företag som AgriOpt och Vultus erbjuder idag tjänster där satellit- och drönardata tolkas automatiskt och presenteras i användarvänliga gränssnitt. Tjänsterna är ofta prenumerationsbaserade, vilket gör dem tillgängliga även för mindre gårdar som inte har resurser att själva investera i drönare och AI-system.

Det ökade intresset märks också hos aktörer som Lantmännen, som i samarbete med teknikföretag nu erbjuder rådgivning där AI-analyser ingår som en naturlig del. För många är det ett första steg mot en mer datadriven växtodling, ett område som förväntas växa kraftigt under de kommande åren.

Men trots teknologins möjligheter finns det utmaningar. För att få flyga drönare kommersiellt krävs tillstånd från Transportstyrelsen, och att tolka data kräver fortfarande viss teknisk kunskap. Många lantbrukare väljer därför att anlita konsulter eller samverka i kooperativ för att dela på resurserna.

AI-styrda drönare är inte längre framtidsvisioner, de är redan här, surrande över svenska åkrar, på jakt efter nästa skördepotential. Och mycket tyder på att de kommer spela en allt större roll i jakten på ett mer hållbart och lönsamt jordbruk.