Hälften av arealen höstsäd plöjs inte före sådd, trädesarelen har ökat och strukturkalkningen minskat. Det är exempel på intressanta uppgifter i SCB:s nya undersökning av hur odlingen går till. Drygt 5 000 lantbrukare ingick i urvalet för undersökningen som är frivillig.

Marcus Hoffman på LRF har publicerat dessa upptgifter via Greppa Näriingen där odlingsåtgärder som fånggrödor, skyddszoner och andra som ”miljöåtgärder” ibland benämns. Det är inte alltid meningsfullt att peka ut sådana åtgärder eftersom de ”vanliga” odlingsåtgärderna kan ha lika stor eller större betydelse för miljön. Av miljöskäl, men även av andra skäl, är det värdefull information att få veta hur odlingen förändras. Var tredje år gör SCB en stor undersökning av odlingsåtgärder som arealer av olika grödor, jordbearbetning, kalkning med mera. Nu har den senaste undersökningen publicerats som avser odlingsåret 2022.

Ett visst positivt miljömörkertal
Ibland används begreppet ”positivt miljömörkertal” för att beskriva miljöåtgärder som lantbrukare gör men som inte syns i den officiella statistiken. Det visade sig finnas ett visst sådant med odling av cirka 4 000 hektar fånggrödor utan miljöersättning. Hösten 2022 odlades cirka 74 000 hektar med miljöstöd. Andra undersökningar har visat att det finns ett liknande positivt miljömörkertal för skyddszoner längs vattendrag och för dammar av olika slag. 53 procent av arealen fånggröda med miljöstöd besåddes med enbart vallgräs och näst vanligast var oljerättika/rättika med 27 procent.

Inte mer reducerad jordbearbetning
Det finns ett intresse hos lantbrukare av att prova olika former av reducerad jordbearbetning för att spara diesel och förbättra markhälsan. Men från SCB:s förra undersökning 2019 till denna 2022 har arealen med reducerad jordbearbetning inte ökat. 50 procent av höstsäden såddes utan plöjning och med bara stubbearbetning. Direktsådd av höstsäd tillämpas bara på cirka 2 procent av arealen och på 1 procent av arealen vårkorn och havre.

Träda och vall
Från 2019 till 2022 ökade arealen träda med cirka 31 000 hektar. Drygt hälften av den är långliggande träda, alltså mer än två år och består mest av gamla vallar. Cirka 80 procent av arealen slåttervall sås in med en blandning av gräs och vallbaljväxter.

Kalkning och strukturkalkning
Enligt den nya undersökningen kalkades drygt 3 procent av den svenska åkermarken år 2022. Det betyder att i medeltal kalkas en svensk åker var 33:e år. I praktiken är det stor spännvidd där en del lantbrukare kalkar en gång i växtföljden medan andra marker troligen inte har kalkats på decennier. Resultatet visar att i medeltal spreds 1,8 ton CaO per hektar kalkad åkermark.

I undersökningen ingår också frågor om så kallad strukturkalk. Kalkformen innehåller bränd kalk och gynnar markens struktur på lerjordar och kan minska jord- och fosforläckaget. Det gick inte att redovisa arealen strukturkalk för år 2022 för att för antalet lantbruksföretag som uppgett att de strukturkalkat var för få för att göra en säker redovisning. Det är troligen ett tecken på den minskning av strukturkalkningen som skett. Det beror till stor del på att högre energipris och ökat pris på att släppa ut koldioxid gjort att det blir mindre av den biprodukt från annan industri som strukturkalk är.

default