Rapssådden pågår nu. Det är viktigt att bevaka rapsen under uppkomst och etablering eftersom den är känslig för angrepp av olika insekter och sniglar. Skador kan komma snabbt och fälten behöver kontrolleras ofta. Växtskyddscentralen kommer följa insektsförekomsten i ett antal fält med hjälp av gulskålar.

Uppmaningen kommer från Jordbruksverket som rapporterar följande:
Rapsjordloppor kan orsaka gnagskador under rapsens uppkomst och tidiga utveckling. Bevaka fältet närmaste tiden efter sådd så att inte groddplantor eller unga plantor blir uppätna av rapsjordloppor. Fält sådda med utsäde betat med Buteo Start eller Lumiposa har visst skydd mot gnagskador i hjärtbladsstadiet men skyddet är kortvarigt och de behöver också bevakas. Rapsjordloppans gnagskador kan skiljas från sniglarnas bladgnag genom att rapsjordloppan oftast gör små runda hål på bladskivan, medan bladgnag av sniglar är mera oregelbundna och finns oftast i bladkanterna.

Riktvärde för bekämpning av gnagskador: Hjärtbladsstadium (DC 10) – mer än 5 % uppäten bladyta Från första örtbladen fram till två utvecklade örtblad (DC 11–12) – mer än 10 % uppäten bladyta

Rapsjordloppan är ljuskänslig och därför nattaktiv i början av hösten. Ljuskänsligheten avtar efterhand. Bekämpning mot gnagskador på natten kan därför eventuellt ha något bättre effekt. När plantorna fått tre till fyra örtblad brukar gnagskadorna inte vara ett problem längre.

Larvskador av rapsjordloppa kan påverka övervintringen
Rapsjordloppans larver kan skada tillväxtpunkten och påverka plantornas övervintringsförmåga eller orsaka utebliven blomning. Larverna kan dock inte bekämpas när de finns inne i plantorna utan bekämpningen riktas mot de vuxna inflygande rapsjordlopporna. För att värdera behovet av bekämpning riktad mot larvskador i det enskilda fältet används gula fångstskålar, så kallade gulskålar. Den gula färgen lockar till sig bland annat. rapsjordloppor, kålbladsteklar och olika vivlar. Använd minst 2 skålar per 10 ha eftersom mängden rapsjordloppor kan variera mycket inom fältet.

Gulskålarna kan inte användas för att belysa gnagskadorna, utan där måste en gradering av bortgnagd bladyta göras i det enskilda fältet. Se löpande information om rapsjordloppan i våra veckorapporter.

För information om förekomsten av rapsjordloppelarver i höstrapsen under våren 2025 se växtskyddsbrev om rapsjordloppa.

Riktvärde för bekämpning av larvskador: 50-100 rapsjordloppor/10 dm² i ackumulerad fångst över tre veckor. Växtskyddscentralens gulskålar har en yta på 5 dm2. För att förhindra äggläggning sätts bekämpning in inom 10 dagar efter uppnått tröskelvärde.

En annan metod för att få en bild av hur mycket rapsjordloppor det finns, är gå igenom fältet med ficklampa när det är mörkt. Rapsjordlopporna syns tydligt eftersom de glänser i skenet från ficklampan. Ett gammalt tröskelvärde är 1–2 rapsjordloppor per radmeter.

Kålbladstekelns larver
Utbredda angrepp av kålbladstekellarver är ovanliga i vårt område men enstaka fält kan få starka angrepp. Är det många larver kan de kaläta plantorna på ett par dagar.

Den fullvuxna insekten är inte så lätt att se i fält men med en gulskål är de lätta att hitta och identifiera. Kålbladstekeln lägger främst ägg på unga plantor och larverna kläcks efter ungefär en vecka. Från början är larverna små, ett par mm långa, grågröna och gnager på bladens undersida mellan bladnerverna. När de växer sig större mörknar de i färgen till mattsvart och blir lättare att upptäcka. De första skadorna är svåra att se eftersom larven för det mesta inte gnager igenom bladen. Senare syns angreppen som små hål och när larverna växer till kan de snabbt äta ner plantan tills det som återstår är ett skelett av stjälkar och bladnerver. Angreppen uppstår ofta fläckvis eller i delar av fälten. Plantan är känsligast i de tidiga tillväxtstadierna, särskilt om den angrips redan i hjärtbladsstadiet, eller när de första örtbladen utvecklas. Vid senare angrepp blir skadan oftast mindre.

Riktvärde: 1 larv per planta.

Man måste räkna på många plantor i olika delar av fältet eftersom larverna förekommer ojämnt. Bekämpningen görs när skadorna ser hotande ut.

Bekämpa bara om riktvärdena är uppnådda
Finns det behov att bekämpa insekterna görs det med en pyretroid.

Rapsjordloppa: Nexide 0,06 l/ha eller Mavrik 0,2 l/ha. Använd Nexide vid bekämpning riktad mot larvskador. Mavrik har i danska försök haft lägre effekt mot larvskador än Nexide.
Kålbladstekel: Mavrik 0,2 l/ha men effekten är osäker. Nexide saknar specificerade rekommendationer.
På hösten får Mavrik användas från hjärtbladsstadiet fram till DC 19. Nexide får användas i stadie 10–69 men bara en gång per gröda. Läs alltid etiketten för exakt information om användningsområde, skadegörare, dosrekommendationer och användningsvillkor. Det finns omfattande användningsvillkor för preparaten.

Pyretroiderna är kontaktverkande och behöver därför ha god täckning. Om det finns andra insekter än rapsjordloppa som behöver bekämpas, exempelvis kålbladstekel i samma fält är det mycket viktigt att försöka synkronisera bekämpningen så långt som möjligt eftersom pyretroider är skadliga för nyttoinsekter.

Motverka resistens
I Sverige har vi fortfarande bra fälteffekter av pyretroider vid bekämpning av rapsjordloppa. Egenskaperna som orsakar resistens har påvisats i rapsjordloppor i Skåne, Västergötland och Östergötland. För att bibehålla bra effekter är det mycket viktigt att vara återhållsam och bara bekämpa när det finns ett tydligt behov. Förekomsterna kan variera mycket mellan olika fält, men även inom samma fält.

Håll koll på sniglarna
Det finns risk för angrepp av sniglar så fortsätt att hålla koll i fälten.