Endast 20 procent av alla bottenlån i Sverige har bunden ränta i dag. Det kan tyckas märkligt då det i augusti år 2021 gick att binda räntan till runt 1 procent i 10 år.

Givetvis var alla världens ekonomer vid den tidpunkten rörande överens om att räntan aldrig skulle gå upp och hade man då rörligt på 0,7 procent verkade det ju surt att teckna fast på 1. Nu vet vi bättre. Räntan kunde faktiskt gå upp och det har så här långt skett vid fem tillfällen, 0,25 procent i april år 2022 följt av 0,5 procent i juni samma år och hela 1,0 procent i september.

I november i fjol var det dags igen och då med 0,75 procent följt av den senaste i ordningen 0,5 procent i februari i år då vi landade på 3,0 procent jämt. Under hela denna period som är kortare än ett år har samtliga ekonomer på frågan om det är dags att binda räntan, i kör svarat, nej det tåget har redan gått. Det hade det inte! Och det är inte säkert att det har gått i dag heller.

Efter den senaste räntehöjningen i februari slog Riksbanken fast att räntan sannolikt höjs med ytterligare 0,5 procent i april i år och att det troligtvis blir en höjning till i juni. Riksbanken vidtar dessa åtgärder för att minska inflationen i landet.

Enligt Riksgäldens prognoser är inflationen nere på 1 procent redan i höst, men att räntan faller tillbaka trots det är ytterst tveksamt. Riksbankens prognos är att räntan sänks tidigast år 2025 medan många företrädare för svenska banker tror att räntan sänka redan år 2024. Mot bakgrund av vad svenska banker i dag kommunicerar vad gäller inlåningsräntor verkar det som att de säger en sak men menar något annat. I dag kan man teckna en fast ränta vid inlåning  på fem år på 2,95 procents ränta, endast en tiondel mer än tremånaders räntan. Svenska banker tror således inte på en räntesänkning de närmsta fem åren.

Hur ska man då som lantbrukare förhålla sig till räntan?
Ja den samlade skuldsättningen hos svenska lantbrukare har ökat dramatiskt och är nu nära 400 miljarder kronor. Räntehöjningen på knappt ett år med 3 procent medför att svenskt lantbruk som kollektiv fått en ökad kostnad för räntor på 12 miljarder kronor. Det blir 4 000 kronor per hektar utslaget på Sveriges 3 miljoner åkermark, som ett exempel. En del lantbruksföretag klarar det bra medan andra kommer att få det tufft.

Även om det är surt i dag att man inte band räntan sommaren 2021 så kan det faktiskt vara läge nu. Ni som klarar drygt 4 procent men inte mer ska naturligtvis binda i dag, även om räntan skulle kunna falla under 4 procent även innan detta lån löper ut. Ni som klara 10 procent ska kanske köra på med rörligt. Det är nämligen som så att Riksbankenens prognos inte är lag och bankernas analytiker faktiskt inte haft många rätt de senaste åren. Så nu när det faktiskt kommit igång, det som alla sa var omöjligt, så kan räntan fortsätta att stiga länge, länge.