När mjölkpriset var uppe och vände på 6:16 kronor per kg i december år 2022 sökte vi på Lantbruksnytt en mjölkproducent som ville ställa upp i en intervju och eventuellt berätta att, ja nu går det faktiskt riktigt bra. Men det visade sig vara omöjligt.

Det är nämligen inte okej att tjäna för mycket pengar i Sverige på arbete eller genom att göra bra affärer.
Vinner man stora belopp på ett lotteri, blir man gratulerad och är man idrottsproffs, något som från begynnelsen var en lek, är man en superhjälte och värd varenda miljard. Men om man erhåller en stor lön för att man är koncernchef i ett börsnoterat företag eller drar hem stora vinster på börsen, ja då är man eventuellt en utsugare av samhället och ifrågasätts i media.
Att lantbrukare är lite försiktiga med att berätta om ekonomiska framgångar hör i mångt och mycket till historien. Före avregleringen av svenskt lantbruk var det LRF som förhandlade med regeringen om vad alla de produkter som lantbruket producerade skulle kosta. Inför en sådan förhandling var det naturligtvis viktigt att inte stoltsera med stora vinster, tvärt om var till sin fördel.
Det är sedan länge historia och i dag borde Sveriges lantbrukare kunna släppa det.
Men så har vi en finansminister som spär på i samma gamla anda.
Under veckan har ett antal svenska banker redovisat fantastiska resultat. Det är en effekt av att Riksbanken sedan april år 2022 höjt räntan, kvartal efter kvartal, något som gett bankerna ökad differens mellan in- och utlåningsränta och därmed kraftigt ökade vinster.
När börsnoterade banker gör stora vinster, delar de, precis som alla andra börsnoterade företag som gör stora vinster, ut stor utdelning till sina aktieägare.
“Det sticker i ögonen när många hushåll har det tufft” säger en moderat finansminister.
Hade finansministern kommit från vilket annat parti som helst, utom möjligtvis Liberalerna och Kristdemokraterna, hade man inte reagerat.
Men när en moderat politiker inte fattar att den som placerar pengar på börsen tar en stor risk och kan förlora delar av sitt satsade kapital och att utdelningar inte är garanterade och att det därför är rimligt med utdelningar, även stora, när det går bra, ja det bekymrar.
En moderat finansminister borde förstå hur marknaden fungerar. Det är ju det Moderaterna står för; företagsamhet, entreprenörskap, att man ska klara sig själv, satsa och våga.
Att det går bra för svenska banker borde en svensk finansminister applådera. Starka svenska banker är ju basen för svenskt näringsliv och därmed fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter.
Ett annat utspel från finansministern är att höja lånetaket för bottenlån från nuvarande 85 procent till 90, för att det ska bli lättare för förstaköpare att komma in på bostadsmarknaden, är ytterligare ett exempel på missbedömning.
För det första skulle det enbart resultera i att alla villor och bostadsrätter stiger i pris med 15 procent. Priset på ett hus har nämligen inget att göra med vad det kostar att bygga ett hus eller vad som är ett rimligt pris på ett befintligt hus, det har enbart med att göra vad husköparen kan betala, och kan denne framöver låna 15 procent mer, ja då blir huset 15 procent dyrare. Politiker kan aldrig styra marknaden, marknaden styr!
För det andra, så måste det ju vara helt upp till finansinstituten hur stor risk de vill ta, belåningsgrad, och hur snabbt de anser att låntagaren ska amortera.
Ett ännu senare uttalande från finansministern är att räntan på blankolån inte ska vara avdragsgilla.
Helt okej. Men om räntor inte länge ska vara avdragsgilla så ska inte heller liknande ränteintäkter vara till beskattning. Det får ju ändå vara en balans.