I årets sista Fältrapport rapporterar Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare om väldigt varierande avkastning i årets spannmålsskörd samt goda vallskördar. Underhåll av diken och dräneringar samt investeringar i bevattning och bevattningsdammar är två åtgärder som nämns för att man ska vara bättre förberedd på extremväder. Ser man tjugo år framåt, förutspår man högre skördar, nya grödor och högre tryck av skadegörare.

Dikning och bevattning för att klara extremväder
Att dikningsbehovet är stort är många av växtodlingsrådgivarna hos Hushållningssällskapet är överens om. Efter de senaste årens skyfall har en del lantbrukare börjat se över sina dräneringar som en åtgärd mot de extremväder som verkar bli allt vanligare, men det finns mer att göra enligt rådgivarna.

–  Dränering blir allt viktigare. Vi såg väldigt tydliga skillnader i år. De som hade en väl fungerande dränering och bra struktur på jorden klarade sin vårspannmål väsentligt bättre än andra. Det är viktig information inför framtiden, säger Richard Eriksson på HS Konsult i Strängnäs.

Även det motsatta diskuteras; torka, och man funderar på bevattningsdammar för att klara vattenbehovet under en torr sommar. Andra åtgärder man funderar på för att klara extremvädret bättre, är ökad maskinkapacitet och mer maskinsamarbeten, för att få högre kapacitet när förhållandena är gynnsamma. Andelen höstsådda grödor ökar och man provar även nya grödor, exempelvis sudangräs, en gröda som i Sverige odlades för första gången under torråret 2018.

Högre skördar och mer skadegörare om tjugo år

Hushållningssällskapets rådgivare förutspår högre skördar i Sverige om tjugo år, dock följt av högre tryck av svampar, insekter och ogräs. Man gissar på större majsarealer och fler proteingrödor, och att den mellan- och sydsvenska växtodlingen kommer att likna den som nu finns i södra Tyskland, norra Frankrike och England. Ett av de stora hoten i framtiden förutspås vara nya ogräs. Redan i år har man sett en väldigt snabb spridning av det nya gräsogräset hönshirs.
Att det blir minimalt med eller ingen tjäle alls, kommer att påverka markstrukturen negativt. Det varmare klimatet kommer att leda till mer bevattning av vallarna. Tendensen med ökad areal höstsådda grödor fortsätter, även i landets norra delar.

– En längre växtodlingssäsong här i Jämtland öppnar upp för nya grödor som höstvete och vårvete, och det är en spännande aspekt. Även baljväxter för tröskning kan vara aktuellt, både som foder och till livsmedel, säger växtodlingsrådgivare Sigrid Tirén, på Hushållningssällskapet Jämtland, i Ås.

Goda vallskördar i hela landet

Skörden är i stort sett klar i hela landet. Enstaka fält finns kvar att tröska, främst med specialgrödor som lin och åkerbönor. Avkastningsmässigt är variationerna stora, från katastrofalt dålig till något över normalt. Nöjdast med avkastningen verkar man vara i de norra delarna av landet. Kvalitetsmässigt har det varit låga rymdvikter och en del sämre klassning, bland annat från grynhavre till foderhavre och från maltkorn till foderkorn.

– En stor del av det tänkta maltkornet hade för hög proteinhalt och blev foderkorn istället. Detta eftersom många gödslade för en högre skörd utifrån förutsättningarna i våras. Spannmålen såg ut att ha hög potential ända fram till juni då framförallt värmen men även utebliven nederbörd sänkte skörden avsevärt vilket ledde till höga proteinhalter, säger Frans Brodde, växtodlingsrådgivare på Sandby Gård, Hushållningssällskapet i Skåne.

Till skillnad från spannmålsskörden har vallskörden varit riktigt bra i stora delar av landet. Dock har man sett en del påverkan av torkan i juni.