I går presenterade Skandia sin årliga rapport som beräknar kommunernas pensionsskulder. Rapporten visar att många kommuner i landet har så pass höga skulder att det kan komma att påverka den kommunala välfärden och riskera att höja kommunalskatten. Om kommunernas pensionsskuld, som totalt uppgår till 232 miljarder kronor, hade räknats med i kommunernas balansräkning skulle nära 20% av alla Sveriges kommuner kunna klassas som konkursmässiga. 

Pensionsskulden är den totala skuld för pensioner som kommunen har till sina anställda. Med andra ord de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av kommunal pension.

Den skulden varierar stort inom riket, från cirka 515 kronor per person i Sjöbo till 55 380 kronor per person i Gotland. Den absolut största delen av pensionsskulden är åtagandet från förra seklet där kommunerna har lovat att betala livsvarig tjänstepension till anställda och tidigare anställda när de går i pension. Skandias nya rapport visar att den totala pensionsskulden uppgår till drygt 232 miljarder.

– Det är en ofantligt stor skuld som kommunerna är skyldiga de kommunalt anställda. Det finns stor risk att när väl skulden ska realiseras, dvs. kommunerna ska börja betala ut de livsvariga pensionerna, kommer en del kommuner tvingas höja skatten eller skära ned i välfärden. Det kommer bli påtagligt för många kommuner – främst de med ett vikande befolkningsunderlag, säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

Det är främst den förändrade demografin som ställer till det för kommunernas ekonomi Särskilt problematisk är pensionsskulderna i kommuner med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder. Konsekvensen är ett ökat gap mellan skatteintäkter och kostnader i kommunens budget. Kort och gott, i morgon ska färre försörja fler – samtidigt som kommunens gamla skulder ska betalas.

– Då finns det egentligen endast två utvägar för kommunerna. Antingen sälja av en del av sina tillgångar eller höja kommunalskatten – eller i värsta fall skära i välfärden. Men det finns hopp, just nu är vi i en tioårsperiod med goda förutsättningar för att amortera, eller hitta en försäkringslösning för sin skuld. Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent, förklarar Greger Gustavsson.

Skulle pensionsskulden redovisas i kommunernas årsredovisning skulle var femte kommun få en negativ soliditet. En negativ soliditet skulle i det privata näringslivet ofta klassas som konkursmässigt. Dessutom har 8 av 10 kommuner en soliditet som är lägre än 30 procent. Som jämförelse är den genomsnittliga soliditeten i svenska företag cirka 43 procent.

– I framtiden kan det bli större konkurrens mellan kommuner om befolkningen. Det finns en risk att allt fler invånare funderar på i vilken kommun vill man bli gammal i eller vart man vill att sina barn ska växa upp.

Om kommunerna ska kunna hålla den höga välfärdsnivå medborgarna förväntar sig är det hög tid att kommunerna börjar prioritera finansieringen av de kommande pensionsutbetalningarna. Tiden går snabbt och risken för skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden som enda utväg är annars påtaglig, avslutar Greger Gustafson.

Pensionsskulden i siffror
• Totalt har svenska kommuner 232 miljarder kronor i pensionsskulder. 194 miljarder av dessa är dolda och redovisas inte i kommunernas balansräkning.
• Skulle den totala skulden redovisas i kommunernas årsredovisning skulle var femte kommun få en negativ soliditet och klassas som konkursmässiga.
• Den genomsnittliga pensionsskulden per invånare uppgår till 23 000 kronor. Det innebär att ett hushåll med fyra personer har en pensionsskuld på nära 100 000 kronor.
• Högst pensionsskuld kommun per invånare: Gotland (55 380 kr/invånare)
• Lägst pensionsskuld kommun per invånare: Sjöbo (515 kr/invånare)