Högsta domstolen slog idag fast att markägare ska ersättas ekonomiskt om myndigheterna begränsar skogsägarens möjlighet att använda sin egen mark. Enligt nuvarande tillämpning av artskyddsreglerna är det flera 100 miljarder kronor kommande år som staten måste ersätta skogsägarna.

LRF anser att domen är en seger för rättssäkerheten och avgörande för att trygga det småskaliga företagandet på landsbygden.

Det är ett mycket glädjande besked. Återigen får vi bekräftat att man inte, från myndigheternas sida, kan begränsa skogsägarens rätt att bruka sin skog utan att betala ersättning. Det här en seger för landsbygden och alla skogsägare som orkat stå upp för sig själva, säger Paul Christensson ordförande i LRF Skogsägarna.

Tvisten i Högsta domstolen är toppen på ett isberg. Domstolsprocesserna har pågått i över fem år och under hela den tiden har Sveriges skogsägare svävat i ovisshet. De flesta mindre skogsägare kan inte eller orkar inte stämma staten. Regeringen måste nu säkerställa att alla skogsägare som har rätt till ersättning också får det, utan att behöva gå hela vägen upp till Högsta domstolen.

Med tanke på att många fridlysta arter är vanliga och finns i nästan varje skog, så kommer regeringen behöva ändra i artskyddsreglerna för att undvika att pengarna i statsbudgeten tar slut. Det handlar om att tydliggöra i regelverket att vissa arter inte ska vara anledning för att stoppa skogsbruk med ett värde på miljontals kronor, säger Paul Christensson.

Ersättningsrätten är en del i det svenska egendomsskyddet. Utfallet i Högsta domstolen är i grunden självklart men den har ändå stor betydelse för LRF:s medlemmar och deras möjligheter att fortsätta med jord- och skogsbruk.

Det är viktigt att svenska skogsägare känner sig trygga i att de kan bruka sin skog, men även att de får ersättning när man inte får bruka den. Det är grunden för skogsägare ska vilja vårda och utveckla sin skog, till förmån för klimatet, den biologiska mångfalden och jobben på landsbygden, avslutar Paul Christensson.