Andelen lantbrukare som tror att klimatförändringarna kommer att innebära förändringar för deras verksamhet har ökat dramatiskt. Det visar en undersökning som Landshypotek låtit göra bland Sveriges lantbrukare.

Det har skett ett dramatiskt skifte i hur lantbruksföretagare upplever att klimatförändringarna påverkar deras verksamhet. Resultatet av en enkät gjord på uppdrag av Landshypotek Bank visar att andelen lantbrukare som tror att klimatet kommer att innebära förändringar i deras närområde de närmaste åren har ökat kraftigt. På samtliga punkter visar 2024-års resultat stora skillnader jämfört med när samma frågor ställdes 2019.
– De senaste årens extrema torka och översvämningar har slagit hårt mot många lantbrukare, och jag tror det har påverkat synen på klimatets konsekvenser för den egna verksamheten, svaren i den här enkäten visar på ett stort skifte, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering på Landshypotek Bank.
Landshypotek Bank har med fem års mellanrum ställt samma fråga till 1 000 lantbrukare om vad klimatförändringarna kommer att innebära i närområdet och företagandet.
Skillnaden i svaren är dramatisk, och kommer efter att lantbrukarna har upplevt speciella år, med extrem torka och stark nederbörd.

En sammanfattning av svaren

·     Mer än dubbelt så många trodde år 2019 jämfört med år 2024 att klimatförändringen inte skulle påverka deras företag, andelen har gått från 35 procent år 2019 till 17 procent år 2024.

·     Samtidigt tror allt fler att förändringarna kommer att påverka företagets lönsamhet negativt. Andelen har ökat med mer än en tredjedel, från 26 till 36 procent.

·     Andelen som tror att förändringarna får negativa konsekvenser är mångdubbelt större än den som tror att det kommer påverka deras lönsamhet positivt, 36 jämfört med 9 procent.

Resultatet visar en dramatisk ökning sedan år 2019

Lantbrukarna tror på en stor förändring i klimatet när det gäller att det blir:

·     Blötare: År 2019 trodde 27 procent att det skulle bli blötare, år 2024 anser 46 procent det, en ökning med 77 procent.

·     Kallare: År 2019 trodde 3 procent att det skulle bli kallare, år 2024 anser 9 procent det, en ökning med 200 procent.

·     Torrare: År 2019 trodde 33 procent att det skulle bli torrare, år 2024 anser 48 procent det, en ökning med 45 procent.

·     Varmare: År 2019 trodde 30 procent att det skulle bli varmare, år 2024 anser 41 procent det, en ökning med 37 procent.

Lantbrukarnas känsla återspeglas också av en färsk rapport som SMHI gjort på uppdrag av Landshypotek. När rapporten summeras går det att konstatera att ett förändrat klimat innebär både utmaningar och möjligheter för svenska lantbrukare och svensk livsmedelsproduktion, där:

·     Medeltemperaturen fortsätter öka. För närvarande förskjuts klimatzonerna i Sverige norrut med en mil om året.

·     Växtsäsongens längd blir längre.

·     Antal värmeböljor blir fler och längre. Samtidigt blir det blötare, särskilt under höst och vinter och i Sveriges norra delar.

·     Stigande hav kommer påverka de sydligaste delarna av Sverige, där landhöjningen inte kompenserar för de stigande havsnivåerna.

·     Mildare vintrar gynnar lövträd, men då också överlevnaden hos hjort, rådjur och älg vilket kommer öka betestrycket på löv- och tallplantor.
– Undersökningen bekräftar det som vi vet nämligen att allt fler lantbrukare märker av förändringen och jobbar aktivt för att utveckla sina verksamheter, antingen för att dra nytta av positiva förändringar eller för att hantera de negativa. Lantbrukare har jobbat med vädret som grund i alla år, så det finns goda förutsättningar för arbetet med omställning och anpassning till ett förändrat klimat, säger Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank.

– Grundläggande för att lantbruket ska klara av att göra nödvändiga klimatinvesteringar i sin verksamhet är att verksamheten är lönsam. Det kommer krävas mer från många aktörer i samhället för att möjliggöra för den utvecklingen och därmed fortsatt livskraftig svensk matproduktion, avslutar, Stefan Malmström.