Det finns stora möjligheter att spara energi, pengar och miljö i jordbrukets transporter. En jordbrukare kan till exempel halvera fossilförbrukningen genom att välja rätt fordon vid olika typer av transporter. Det visar en undersökning vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

JTI har tillsammans med representanter från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Lantmännen VäxtRåd i ett pilotprojekt undersökt möjligheterna att sänka energiåtgång, klimatavtryck och kostnader för transporter på fyra stora, snabbväxande gårdar i Mellansverige, två mjölkgårdar och två spannmålsgårdar.

Transporter är en central verksamhet inom jordbruket. I det svenska jordbruket används årligen cirka 269 000 kubikmeter diesel till transporter. Av detta används cirka 52 000 kubikmeter motsvarande 509 GWh energi för transporter till och från jordbruket samt mellan och på gårdarna, enligt uppskattningar i projektet.

Man kan påverka transporteffektiviteten genom att organisera hur transporterna utförs, och genom att välja olika strategier för odling, lagring och användning, säger Jonas Engström, projektledare vid JTI.

Om transporterna blev 25 procent effektivare, vilket inte är omöjligt enligt projektresultatet, skulle svenska jordbrukare kunna spara totalt 870 miljoner kronor årligen. En 25-procentig effektivisering av transportarbetet skulle också spara energi och miljö; transporterna skulle kräva cirka 130 GWh mindre energi, vilket skulle förhindra utsläpp av 36 000 ton klimatpåverkande koldioxid.

En viktig slutsats i pilotundersökningen är att det behövs mer forsknings- och utvecklingsarbete för att ge jordbrukarna bättre beslutsunderlag kring val av fordon och logistik. Men det behövs inte bara metoder och verktyg, det handlar också om att våga tänka nytt. I pilotprojektet simulerade man tre olika typer av gödselseparering på en mjölkgård, som alla gav lägre transportkostnader när flytgödseln fick lägre vattenhalt.

En annan besparingspotential som forskarna lyfter fram är möjligheten att skifta mark mellan gårdar, så att transportbehovet minskar. Svenska gårdar blir allt färre och allt större, och när expansionen sker snabbt utan tillgång till närliggande mark, blir transporterna längre till och från de nya markerna.

Om åkermarken på tre av de fyra kartlagda gårdarna kunde skiftas så att de tilldelades den åkermark som ligger närmast gården, skulle transportkostnaderna kunna minska med 60-70 procent, säger Jonas Engström.

Han är medveten om att detta är en svår sak att genomföra i praktiken.

Men skiftning av enstaka åkrar skulle ge stora effekter för enskilda gårdar och vi vill gärna undersöka hur det skulle kunna gå till, säger Jonas Engström.

Pilotundersökningen har delvis finansierats av Energimyndigheten och rapporteras i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri nr 441: ”Energieffektivisering av jordbrukets logistik”