ANNONS

Ekologisk mjölkproduktion i nordiska länder – både lika och olika

kosniff_andrad
När Jordbruksverket arrangerade en dag för nordiska rådgivare under namnet ”Organic milk production in the Nordic countries” fick några representanter svara på frågor om ekologisk mjölkproduktion i respektive land. Produktionen både liknar och skiljer sig mellan länderna.

Danmark och Sverige har liknande produktionsdata och skiljer sig något från produktionen i Finland och Norge. Den ekologiska mjölken i Danmark och Sverige produceras av en större andel av korna än i Finland och Norge där andelen ekomjölk är lägre. Avkastningarna per ko och år är något lägre än i den konventionella produktionen i samtliga länder. Gemensamt är också att mjölken produceras av samma raser som i konventionell produktion.

Finland Danmark Norge Sverige
Antal eko-kor 8436  56000  8287  46900
Antal gårdar  153  348  276  548
Procent av korna  3  11  4  13
Medel koantal  55  169  30  86
Avkastning per ko och år  8448 (I)  9498 (ECM)  6940 (EKM)  9044 (ECM)

Tabell: produktionen av ekologisk mjölk i Finland, Norge, Danmark och Sverige.

Foderstaterna ser ganska lika ut i de olika länderna. Cirka 65 procent av foderstatens torrsubstans (ts) är grovfoder och innehåller främst vallfoder (klöver-gräs) men även en del helsäd och i Danmark även en del majsensilage. Det genomsnittliga dagliga betesintaget uppskattas till ca 6–8 kg ts i Danmark och Sverige, medan det i Finland och Norge anges variera mellan 25 och 100 procent av grovfoderintaget under betesperioden.

Livslängden hos korna ligger kring 60–65 månader i alla länder (Norge ej angett). Kalvdödligheten är något större i ekologisk än i konventionell produktion i alla länder utom i Sverige.

De framtida utmaningarna för den ekologiska mjölkproduktionen både liknar och skiljer sig mellan länderna. I Finland ser man problem med minskad efterfrågan, sjunkande priser och brist på mark i vissa delar av landet. Eftersom man har långa vintrar behövs mycket mark för att kunna producera ensilage under en kort period. I Danmark anges också framtida mjölkpriser som en utmaning. Bete för stora besättningar och grovfoderproduktion kräver mycket mark. I utfodringen anges grovfoderkvalitet och lokalproducerade kraftfoder som något att jobba vidare med. Kalvdödligheten är för hög.

Även i Norge anges efterfrågan som ett problem, en del av den ekologiska mjölken går inte till ekologiska produkter. Kraftfoderimporten är ett stort problem då nästan allt kraftfoder är importerat och proteinnivåerna i ensilaget behöver det arbetas vidare med.
I Sverige upplevs det som en utmaning att behålla en stor efterfrågan på ekologiska mjölkprodukter. När besättningsstorlekarna ökar kan det bli problem med tillgång till bete. Vi behöver även se betet som en tillgång för korna och för ekonomin. Självförsörjning av proteinfodermedel är en utmaning då vi fortfarande importerar till exempel ekologisk soja.

Relaterade artiklar