Den som väntar på gensaxen, en mild version av GMO, eller som några kanske anser, ett sätt att ta sig runt GMO, men ändå kunna utnyttja fördelarna, undrar antagligen vart gensaxen tar vägen. För vid flera tillfällen har det funnits rubriker om att nu är gensaxen godkänd i EU.

Och det är den på ett vis, men innan den blir tillgänglig i EU ska den igenom ytterligare instanser. Nu har första trialogen om nya genomiska tekniker, den så kallade gensaxen, hållits tisdagen den 6 maj,  om EU-kommissionens förslag för nya genomiska tekniker (NGT) mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet. Flera tekniska möten kommer nu följa innan nästa trialogmöte hålls den 30 juni.

Som vi tidigare rapporterat om i Lantbruksnytt, föreslog EU-kommissionen år 2023 att vissa genom gensaxen växtförädlade grödor, NGT, skulle undantas från EU:s GMO-lagstiftning för att främja innovation inom jordbruket. Europaparlamentet antog sin ståndpunkt under våren år 2024 och Ministerrådet antog sedan sin ståndpunkt i mars i år, vilket innebar att trialogförhandlingar parterna emellan kunde inledas. Efter att en överenskommelse nåtts i trilogförhandlingarna kommer förslaget sedan att behöva godkännas av Europaparlamentet och EU:s medlemsländer i ministerrådet innan det kan genomföras i nationell lagstiftning.

Vid förra veckans trialogmöte presenterade Ministerrådet och Europaparlamentet sina ståndpunkter. Patenträttigheter är en central fråga, där Europaparlamentet vill förbjuda patent på nya genomiska tekniker (NGT) för att undvika beroende av internationella fröoligopol. Ministerrådet förespråkar i stället en balans mellan patentskydd och forskning. Inför nästa trialogmöte, som är planerat till den 30 juni i år, ska nio tekniska möten hållas för att försöka uppnå en kompromiss på Ministerrådets och Europaparlamentets olika ståndpunkter.

Det tar således ett tag till innan potatisodlare i Sverige kan se fram emot att odla en potatis som är resistent mot bladmögel.