I dag  lämnade Jordbruksverket förslag till utformningen av stöden i den kommande jordbrukspolitiken till Regeringskansliet. Noggranna utvärderingar och bred samverkan har resulterat i förslagen till utformningen av stöden. Förslagen utgör ett underlag för regeringens arbete med att ta fram Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken 2023-2027.

Sveriges genomförande av EU:s jordbrukspolitik och utformningen av stöd och ersättningar har kritiserats för att vara krånglig och administrativt kostsam för både lantbrukare och myndigheter. Något som bland annat resulterat i försenade utbetalningar av stöd till lantbruksföretag.

– I vårt förslag har vi arbetat för att stöd och ersättningar ska vara enkla att söka och reglerna ska vara lätta att följa. Vi har också haft som mål att stöden ska vara enkla att administrera för att underlätta handläggningen och ge förutsättningar för stödutbetalningar i tid, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.

Torkan 2018 och den pågående pandemin har visat hur viktig en robust svensk matproduktion är. Stöden i den kommande jordbrukspolitiken måste stärka en lönsam och hållbar matproduktion i Sverige, som klarar miljö- och klimatutmaningarna. Handeln med livsmedel ger inte jordbrukaren betalt för det extra arbete hen gör för djurvälfärden och för en miljö- och klimatvänlig produktion. Därför är stöden och ersättningarna en viktig del av jordbrukarnas inkomster och bidrar till konkurrenskraften inom Sveriges jordbruk.

Förslagets fokus är att stöden ska bidra till livsmedelsstrategins mål för en konkurrenskraftig och hållbar matproduktion inklusive miljömålen.

Jordbruksverket föreslår flera förenklingar, exempelvis:

– färre stöd genom att vissa stöd slås ihop

– färre och enklare villkor

– avveckling av stödrätterna för minskad administration, mindre oro hos företagaren och ett bättre utnyttjande av direktstöden

– ökad användning av schablonbetalning för att slippa redovisning av kvitton

– lokalt ledd utveckling hanteras av en fond och ett regelverk

– För att lyckas med förenklingar krävs ansträngningar i hela kedjan, från den politiska nivån till mötet mellan lantbruksföretaget och myndigheten, exempelvis vid en ansökan eller vid en kontroll, säger Andreas Mattisson, jordbruk och analysavdelningen.

I vissa fall, exempelvis när det gäller stöden till bredband och kommersiell service, anser vi att behoven är viktiga att möta och att dessa stöd bör hanteras nationellt.

Vad händer nu?
Regeringskansliet ansvarar för det fortsatta arbetet med den strategiska planen. De förslag som Jordbruksverket har tagit fram utgör en bruttolista för regeringens fortsatta arbete. Den slutliga utformningen av jordbruksstöden är beroende av flera faktorer, exempelvis EU:s fleråriga budget.

Jordbruksverket har arbetat för att behålla en stabilitet mellan nuvarande och kommande stöd samtidigt som vi tar tillvara förenklingsmöjligheter. Syftet är att företagen ska kunna planera sin ekonomi och verksamhet på lång sikt.