I dag är den rörliga räntan cirka 5 procent medan man kan binda räntan på fem år runt 4 procent. I det korta perspektivet är bunden ränta billigast men tror man att den faller inom kort och med mer än en procent är således rörligt rätt.

I stort sett alla är överens om att räntan kommer att falla, ingen ger dock en siffra över hur mycket och när räntan börjar falla är det många bud om, allt från början av år 2024 till slutet av år 2025.
Ända sedan den första räntehöjningen i april år 2022, då med blygsamma 0,25 procent, har ekonomer i kör ropat: “Bind inte räntan, det tåget har gått, nästa steg är ner”. Under ett och ett halvt år och totalt åtta räntehöjningar har dessa ekonomer haft fel.
Tor Borg, nationalekonomom och styrelseledamot i Sparbanken Syd, konstaterade i en intervju i Lantbruksnytt webb TV i förra veckan att det stämmer, de har haft fel så här långt, men nu är det trots allt mycket som talar för att räntan faktiskt går ner, inte till 0 men kanske 2-3 procent.
Med tanke på att det fortfarande är 40 procent risk för ytterligare en räntehöjning i Sverige den 1 februari och att ingen ger en prognos för hur mycket räntan sänks när och om den sänks, så är ju min gissning att det handlar om maximalt 0,25 procent när och om det sker.
Med tanke på de bekymmer som kan uppstå kan man anta att Riksbanken kommer vara mycket försiktiga vad gäller räntesänkningar.
Därmed kan budet på 4 procent i fem år i bli bättre än den rörliga snitträntan de kommande fem åren.
Stiger dessutom räntan den 1 februari blir det ännu bättre med fast ränta.

I en artikel här på Lantbruksnytt för ganska exakt ett år sedan var den danska ekonomen John Jensen övertygad om att bunden ränta var det bästa. Då låg styrräntan på 2,5 procent. Han var en av få som hade rätt, läs den artikeln genom att klicka här.
Han uteslöt inte heller att räntan kunde stiga till nivåer betydligt högre än dem vi har i dag.

Det räcker med ett litet bakslag. En ny energikris likt den vi hade förra hösten, ett nytt krig, att Donald Trump blir president i USA eller att inflationen tar fart igen. Det finns fortfarande underliggande faktorer som kan driva på inflationen igen. Under pandemin trycktes cirka 40 procent nya pengar i världen, så stor har inflationen ännu inte varit.

Troligtvis är det Putin som fått Hamas att utföra terrordåd mot Israel, ett fullständigt självmordsbeteende, och som måste iscensatts på högre ort.
Med ett krig i Mellanöstern minskade blickarna mot Putins krig i Ukraina. Det finns ju som bekant en maxgräns för vad reportrar och medborgare kan hantera vad gäller nyheter.

Men ett krig i Mellanöstern är vi dessutom ganska vana vid så detta blir snart fallit i glömska och då behöver Putin hitta på något annat.
Det har även varit tyst senaste tiden om vad Kina har för planer med Taiwan. Vem som är president i USA vid tillfälle Kina tar Taiwan påverkar stort, men oavsett ledning i USA blir det inte positivt för marknaden.

Och ovanpå allt detta har vi klimatdebatten och allt som ska ske för att klara målen inom det området. Något som liksom krig kostar pengar och när det kostar pengar brukar pengar bli dyrare. Dyrare pengar är ränta.

Så jag ställer mig i John Jensens led. Ända sedan augusti år 2021 då man kunde binda räntan i tio år till 1 procent, vilket i stort sett ingen av någon märklig anledning gjorde, så är det även i dag, när man kan binda i fem år till cirka 4 procent, rätt att binda räntan.
Och det kommer sannolikt att vara rätt att binda räntan ett bra tag till!