Matsvinn är en stor negativ faktor för klimat och miljö på jorden. Faktum är att en tredjedel av all mat som produceras slängs och matsvinnet står för 8 procent av de globala växthusutsläppen. I de ekonomiskt svåra tider många nu befinner sig i är frågan om att ta tillvara på maten inte bara en fråga för miljön och klimat, det blir även desto viktigare för plånboken. En ny nordisk rapport från Danone och Too Good to go visar att svenskarna är ensamma i Norden med att snarare se kampen mot matsvinnet som en fråga för miljön och klimatet, än som ett sätt att spara pengar.

Rapporten som lanseras nu på torsdag den 29 september har tagits fram för att få insikt i de nordiska konsumenternas beteendemönster. Syftet med samarbetet är att gemensamt gå samman för att accelerera kampen mot matsvinn, hela vägen från produktionsstadiet in i människors hem. Att förstå konsumenters beteenden är ett viktigt steg i detta, man ser att medvetenheten ökar och att fler är öppna för åtgärder. Därför är det nödvändigt att globala aktörer ställer om, just för att de har möjligheten att driva på en systemförändring.

Rapporten släpps i samband med den internationella matsvinnsdagen på torsdag 29/9. Nedan ser ni några utdrag som är extra intressanta för en svensk kontext:

RESULTAT FRÅN RAPPORTEN

Spara pengar framför minska klimatpåverkan- bortsett från svenskar och unga

För de nordiska länderna är det att para pengar som är den främsta anledningen att minska sitt matsvinn. Sverige, däremot, är det enda land som prioriterar en minskad miljöpåverkan framför att spara pengar. Samma gäller för unga personer och kvinnor.

Spara pengar (66% totalt för de nordiska länderna jfr 58% i Sverige)
Minska klimatpåverkan (55% generellt jfr 59% i Sverige)
Datummärkning- välkänt och vida missförstått

Allmän kännedom om bäst före, sista förbrukningsdag och tillit I sin egna förmåga att bedöma ett livsmedels kvalitet, varierar mycket mellan de olika länderna, mellan män och kvinnor samt mellan äldre och yngre.

81% i Sverige uppmärksammar märkningar med “Bäst före men också bra efter” och tittar, luktar, smakar på maten innan de slänger den.
Stor förvirring kring datummärkning. I Sverige misstar 52% ”sista förbrukningsdag” och tror att känslig mat som kött och fisk är märkta med ”bäst före datum”.
Över 70 procent av konsumenter säger att de påverkats av höjda priser. För att lindra situationen, vänder sig de flesta till alternativa produkter med lägre pris. En ansträngning för att minska matsvinnet, genom att planera veckomatsedlar i förväg och att handla mat mer medvetet, hamnar på andra plats. Det är alltså tydligt att många konsumenter inte ser möjligheterna att spara pengar genom att ta till vara på mat innan den blir dålig, eller att ta hand om rester. 40 procent hävdar att de slänger lika mycket mat som förut, trots de höjda matpriserna. Bara 24 procent säger att de slänger mindre mat.

Kvinnor är generellt mer investerade i att minska sitt hushålls matsvinn än män. Trots detta, hävdar kvinnorna I studien att matens utseende är viktigare än en produkts klimatavtryck när man matvaruhandlar. 60 procent av kvinnorna säger att det är viktigt att vi slänger mindre mat för att minska vår miljöpåverkan. Samma nummer för männen var 50%- en signifikant skillnad.

Matsvinn i siffror

Enligt svenskarna är detta den totala mängd mat som årligen svinnas i deras hem:

Rester från hemlagad mat – 324 miljoner nävar
Grönsaker – 274 miljoner nävar
Kaffe och te – 250 miljoner koppar
Frukt – 225 miljoner
Bröd – 200 miljoner skivor