Att tömma flytgödselbehållaren så mycket det går inför sommaren är en bra klimatåtgärd. Den kvarvarande gödseln kan bli varm på sommaren och läcka mer av både metan och ammoniak. Det handfasta rådet ges i en ny rapport av Hushållningssällskapet i Halland och RISE.

Det läcker olika gaser från flytgödselbehållare däribland ammoniak och metan. Det är dock svårt och dyrt att mäta hur mycket gaser som läcker. Samtidigt finns insikten om att gasavgången till stor del beror på temperaturen i gödselvolymen. Att mäta temperaturen kan alltså vara ett indirekt sätt att mäta risken för gasavgång. Att påverka temperaturen blir då också ett sätt att manipulera gasavgången. Det var den ungefärliga logiken i ett försök som utfördes av RISE och Hushållningssällskapet Halland. Temperatur mättes i gödselbehållare med olika täckning och storlek med flytgödsel från grisar i Uppland och Halland. Temperaturen mättes på olika djup och loggades var tredje timme under ett år. Mätningarna användes sedan för att modellberäkna läckage av metan och ammoniak från behållare med annan utformning.

Svårt påverka temperaturen
Temperaturen i gödselvolymen följde, inte helt oväntat, luftens temperatur men med en viss fördröjning. I försöket mättes temperaturen i en gödselbrunn med spänntak och taket verkade fördröja uppvärmningen på våren och fördröja nedkylningen på hösten. Ett tak minskar ammoniakavgången eftersom det minskar luftväxlingen över gödselytan. Om ett tak ska minska metanavgången behöver det dock vara tätt och gasen måste samlas in.

Simuleringarna av temperatur i lager med olika form visade att grunda och breda behållare som exempelvis laguner leder till högre temperatur särskilt sommartid och större risk för ökad avgång av både metan och ammoniak. Djupa behållare minskar gasavgången men kostar mer att anlägga.

Gödsellogistik viktig fråga
Eftersom det verkade svårt att påverka temperaturen i gödsellagret ska vi istället rikta in oss på metanåtgärder i andra delar av foder-, stall- och gödselkedjan som att rena utluften från stallet, om det går, eller använda fodertillsatser mot metan? Maria Berglund på Hushållningssällskapet Halland är huvudförfattare till rapporten.

– Nej, jag tror att det är viktigt att jobba med metan från behållaren, särskilt i grisproduktion där gödsellagringen står för en stor del av metanutsläppen och i framtiden med allt varmare klimat. Det kan vara rätt enkla lösningar med tanke på att tekniken och praktiken redan finns. Dessutom kan det vara uppmuntrande att det man redan gör, som att sprida flytgödsel efter vallskörd, är bra ur metansynpunkt. Men det är svårare att förpacka och enkelt kommunicera denna typ av low-tech-lösningar och rekommendationer om gödsellogistik än klatschiga och nya tekniska lösningar som kan sammanfattas i ett ord som surgörning eller fodertillsats, förklarar hon.