Det nya danska djuromsorgsmärket ger grisar ett, två eller tre hjärtan beroende på djuromsorgen i uppfödningen. De första grisuppfödarna som redan är med i systemet är mycket nöjda.

Lantbrukaren Niels Aage Arve tog sitt nya grisstall i bruk år 2013. Stallet är byggt för lösgående suggor i alla stallavdelningar. Det är något som kräver extra investeringar i byggnader och ledning. Denna kostnad har han själv stått för, men nu kommer hjälpen. Det nya statliga djuromsorgsmärket visar konsumenterna nivån av djuromsorg i den besättning som köttet kommer från. Därmed kan konsumenten bidra till att påverka utvecklingen via sitt val i kyldisken. Samtidigt kommer kostnaderna för utvecklingen av en bättre djuromsorg i besättningarna att fördelas mellan konsumenterna och de som föder upp grisarna.

Ett hjärta med hjärtat
Niels Aage Arve, som är lantbrukare och föder upp grisar norr om Århus på Jylland, har länge väntat på ett system som gör att fler bidrar till de kostnader det innebär att föda upp grisar med extra hög djuromsorg.
“Jag är nöjd med det nya djuromsorgsmärket och har väntat på det sedan vi byggde det nya stallet 2013. Vi valde då att bygga för lösgående suggor i hela uppfödningen utan att veta om vi skulle få extra betalt för grisarna”, säger Niels Aage Arve. Hans grisar har tilldelats ett hjärta och han hoppas att marknadsföringen av märket ska göra det lättare för konsumenterna att sätta sig in i vilken nivå av djuromsorg man får för pengarna.

Inte utan utmaningar
Rent praktiskt har det krävt en del förändringar i Niels Aages vardag.
”Vi slutade helt med att kupera svansar i oktober 2016. Det har krävt mer plats och mer halm och vi har satt upp 700 halmautomater som ska fyllas på dagligen”, säger Niels Aage Arve. Han har budgeterat med en extra anställd, förutom de åtta han redan har, för att sköta de 1 325 suggorna som varje år föder ca 44 000 smågrisar.

“För att kunna föda upp grisar med hela svansar måste vi ge dem mer plats. För att få mer plats för varje enskild gris måste vi sälja lite fler grisar på 7 kg”, säger han. Men allt har planerats i god tid och allt är på plats nu.

Två och tre hjärtan

En annan nöjd lantbrukare är Michael Nielsen. Han bor norr om Köpenhamn där han har två besättningar. Den ena med 850 suggor där han föder upp 27 000 smågrisar i en specialuppfödning kallad Antonius. Den andra besättningen är en ekologisk besättning med 200 suggor som föder 4 000 smågrisar, varav han behåller en tredjedel tills de är klara för slakt.
”Jag tycker det är ett mycket bra system som hjälper konsumenterna att välja vilken vara de vill ha”, säger Michael Nielsen. Han har i många år varit med i ett system där han får extra betalt för att föda upp Antoniusgrisar, som får två hjärtan i det nya djuromsorgssystemet. Michael har även ekologiska grisar som får tre hjärtan.

Information vid kyldisken
För att konsumenterna ska kunna välja mellan de tre olika typerna av kött, med ett, två respektive tre hjärtan, menar Michael Nielsen att det är viktigt att informera konsumenterna även vid kyldisken.
”Det kan vara svårt att skilja på och komma ihåg all reklam konsumenterna ser överallt, så om vi vill hjälpa konsumenterna att välja så ska informationen nå ut ända till kyldisken”, säger han. Han vet att det är en utmaning att införa det nya märkningar, men han hoppas verkligen att konsumenterna ska stödja initiativet, så att de också kan bidra till en ökad djuromsorg.