Förra årets goda väderförhållanden gav generellt sett mycket höga skördar. Många lantbrukare missade i att anpassa kvävenivån uppåt med låga proteinhalter och tappad merbetalning för brödvete och maltkorn som resultat.

Det berättar Kjell Gustafsson, projektutvecklare Agroväst och deltidsbonde och fortsätter:
Marknadens beräkning är att det svenska jordbruket förlorade ca 250 milj. kr på för låga proteinhalter i höstvete och maltkorn. Det är inte helt enkelt att tillföra rätt kvävenivå efter årsmån och de olika fältens och sorternas variationer. Samtidigt vill jag mena att det aldrig har varit lättare än nu tack vare den nya webbaserade tjänsten CropSat och den etablerade Yara N-Tester. Själv använde jag dessa hjälpmedel 2015 i mitt höstvetefält med sorten Julius med gott resultat.

CropSat visar tydligt på varierande behov mellan och inom fält
CropSat är en webbapplikation (www.cropsat.se) som med satellitdata beräknar ett grödindex som är beroende av mängden biomassa och grödans kvävekoncentration. Applikationen har utvecklats av deltagare i Agrovästs program Precisionsodling Sverige (POS). Lite förenklat kan vi säga att indexet visar grödans kväveinnehåll per ytenhet. Grödindexet visar i princip samma variation som körning med Yara N-Sensor. Självklart är inte CropSat riktigt lika snabbt och säkert som N-Sensorn men det är ett mycket bra alternativ om man inte har en N-Sensor tillgänglig. För att driva CropSat köper vi satellitdata och under 2015 och 2016 har vi resurser från Greppa Näringen för att ta fram grödindex vid tre aktuella tidpunkter i april-juni som kostnadsfritt kan användas. I CropSat letar man enkelt reda på sin gård och skiften. Alla blockgränser finns i applikationen och vill man dela ett block finns verktyg för det. Man ser variationerna i fälten och som grupperas i fem nivåer. När man angett lämplig kvävegiva i de fem nivåerna så görs en tilldelningsfil som kan omsättas i varierad gödsling med dataterminalerna till gödselspridare, t ex John Deere-, Ag Leader- och Trimble-terminaler samt Farm Works Mobile. Om man inte har någon terminalstyrd gödselspridare kan man variera mängden manuellt efter behovskartan.

Nivån på kompletteringsgödslingen görs enkelt och säkert med Yara N-Tester
Grödindexet på CropSatkartan är inte kopplat till ett visst kvävebehov. Däremot är Yara N Tester utvecklad just för att mäta kvävebehov vid kompletteringsgödsling till stråsäd och potatis. Tack vare omfattande försöksverksamhet i Sverige och andra länder så är den kalibrerad för många olika grödor. I höst- och vårvete, rågvete, råg och höstkorn skall den användas i stadium 37-45, i vårkorn i stadie 30-32. Med Yara N-Tester mäter man kvävekoncentrationen på bladnivå 2. Genom mätning på 30 slumpvisa plantor får man fram ett värde. Efter en sortkorrigering enligt manualen får man rekommenderad nivå på kvävekompletteringen. Kombinerat med CropSat bör man då mäta på fem olika ytor som representerar de fem olika nivåerna enligt CropSat-kartan. När de fem olika värden läggs in i CropSat får man en tilldelningsfil baserad på aktuell mätning i det egna fältet och sorten.

Yara N-Tester finns att köpa av Yara men de flesta växtodlingsrådgivare/säljare har utrustningen för mätning eller utlåning. Om din rådgivare/säljare inte har så be hen skaffa en som du kan låna.

Mina erfarenheter 2015
De två verktygen användes på ett höstveteskifte på 13 ha med stor variation i jordart och grödindex enligt CropSat. Lerhalten enligt markkartan varierar mellan 5 och 40 % och mullhalten varierar mellan 3 och 7 %. Alla CropSat-bilder visade på stor variation i grödindex och här visas bilden från 15 maj.

CropSatbild på mitt fält. De fem ringarna representerar de fem olika nivåerna/platserna där mätning med Yara N-Tester gjordes.

De ljusa delarna i väst och öst sammanfaller med de högsta lerhalterna. Normalt är skördenivån högst på dessa delar. Som grundgiva hade 150 kg N tillförts och vid mätningen med Yara N-Tester i början av juni så varierade kvävebehovet helt i linje med CropSat kartan. Stort behov vid lågt index och litet behov vid högt index. Kompletteringsgödslingen gjordes enligt N-Testerns rekommendation genom att manuell justera gödselspridarens utmatning. Som medeltal blev totala givan 210 kg N/ha men med variation mellan 180 och 240 kg N/ha.

Hur blev då resultatet? På skiftet skördades 9,5 ton/ha med proteinhalten 11,4 %. All time high skörd på det skiftet med en proteinhalt som duger till brödvete. Jag kan inte vara mer än nöjd. Jag rekommenderar alla att använda på CropSat-kartorna 2016 och anpassa årets kompletteringsgödsling med hjälp av N-Testerns mätresultat. Den mäter kvävekoncentrationen på plantnivå i ett relativt sent stadium. Och det är ju rätt rimligt att det finns ett bra samband med den mätningen och kompletteringsbehovet för att nå eftersträvad proteinhalt.