Inflation har vi haft i Sverige och i världen, större än önskvärt lite då och då, men den inflation vi sett under åttio och nittiotalet i vårt land kan dessvärre inte jämföras med den vi har i dag. Då var det tillväxt och konsumtionsökning som drev inflationen. I dag är det sedelpressarna under första pandemiåret som medfört inflationen i kombination med den ryckighet pandemins nedstängningar medförde vad gäller produktion och transporter.
I dag sitter vi med inflation men ingen tillväxt. Det är mycket allvarligt!
Med facit i hand kan man konstatera att världens politiker och dess rådgivande tjänstemän gjorde bort sig rejält vad gäller att hantera pandemin.
För att hålla igång hjulen och undvika företag i konkurs spreds pengar till förbannelse.
Självklart var det många som blev av med sina arbeten och företag som fick det tufft, men stödåtgärderna medförde att det även var många som fick det bättre än förväntat.
Nu blir det däremot betydligt fler företag som går i konkurs och hushåll som inte får ihop sin ekonomi.
Restaurang- och hotellbranschen samt resebranschen var på nyheterna varenda dag under första pandemiåret och allt handlade om hur tufft de hade det. För en del var det tufft, men för långt ifrån alla. Många av de som hade det tufft var företag som SAS, som i stort sett aldrig klarar sig oavsett konjunktur.
Men nu kommer det att bli konkurser!
Det är betydligt värre när ingen har råd att äta på restaurang än när man kan och får, men måste sitta lite glest.
Riksbankerna runt om i världen, så även den svenska, höjer nu räntorna för att bromsa inflationen. Det kan naturligtvis ske, men det många glömmer är att den kostnadsökning vi haft fram till i dag, den stannar kvar, även om inflationen framåt blir noll.
När vi går in i år 2023 så är livsmedel, drivmedel och energi, vatten och renhållning, kläder och annat vi måste ha för att klara det dagliga livet betydligt dyrare än år 2021, men lönen är i stort sett den samma. Lägger man därtill även ökade räntekostnader blir utrymmet för allt utom det viktigaste omöjligt för många hushåll.
Företagen lider minst lika mycket av ökande kostnader för energi och räntor i kombination med minskad konsumtion. Det ger blygsamma vinster kommande år och ingen tillväxt alls, vilket Svenskt Näringsliv redan flaggat för.
Tyvärr finns det inget trolleritrick för att ta oss ur denna knipa. Många begär att staten ska stötta, men där finns ingen påse med pengar. Även om svenska staten har bra finanser jämfört med andra länder har den en skuld på cirka 1 152 miljarder kronor.
Om nu konsumtionen minskar så minskar även statens största enskilda intäkt momsen. När svenska företag går sämre minskar statens näst största intäkt bolagsskatten. Nuvarande kostnadskris för företag och hushåll har svenska staten inte råd att lösa!
Krisen har faktiskt inte heller speciellt mycket med kriget i Ukraina att göra. Även om det är avskyvärt det Ryssland och framförallt Putin gör där, och även om de flesta politiker skyller allt besvärligt på Putin i dag. Det är naturligtvis bekvämt att som politiker i dag skylla på Putin när dagens problem i själva verket beror på en ovarsam penningpolitik år 2020. Ett problem som vi nog får dras med ett bra tag. Hur länge beror helt och hållet på löntagarna och företagen. Om alla biter ihop och accepterar lite sämre villkor ett tag och alla nöjer sig med maximalt 2 procents löneökning per år, ja då kan vi vara ur krisen ganska snabbt. Två procents löneökning, år efter år i fem år, innebär att man är tillbaka till ungefär samma köpkraft som år 2021, förutsatt noll i inflation, vilket är rimligt med dagens räntor och max 2 procent lönepåslag per år.
Då skulle även räntorna kunna få falla tillbaka lite och även den bördan minskar.
Men om lönerörelsen drar iväg år 2023 har vi antagligen kris i många år och det krävs en mycket smärtsam omdaning för att rätta till skutan.
Det viktigaste för en lönerörelse är att alla höginkomsttagare håller igen. Självklart har inte en enskild löneökning eller bonus någon betydelse för nationalekonomin, men principen är viktig.
Så snälla. Ta nu ansvar såväl anställda som arbetsgivare. Höginkomsttagare som klarar sig bra, nöj er med noll i löneökning. Anställda med bonusar, ta inte ut dem nu. Ge inte media möjlighet att finna den typen av orättvisor under kommande lönerörelser, och det gäller inte bara 2023, det gäller till 2028!
Detta är en krönika författad av Lantbruksnytts chefredaktör Anders Niléhn och ska inte ses som en redaktionell artikel.
Däremot får vem som helst gärna kopiera och sprida den!