Trenden inom ny maskinteknik för lantbruket går numera i två riktningar. Ökad kapacitet så att samma arbete kan utföras med färre antal arbetstimmar än tidigare är precis som förr en viktig drivkraft men nu ska det även ske med mindre insatser som exempelvis mängden dieselolja i förhållande till utfört arbete. Den andra trenden inom lantbruksmaskiners teknikutveckling är exaktare arbete vilket i sin tur också medför minskad bränsleförbrukning i förhållande till utfört arbete men även minskar den totala mängden insatser i form av utsäde, gödsel och växtskyddsmedel, utan att för den skull göra avkall på det totala resultatet.
Att gödsla för 10 tons veteskörd på en mark som av olika anledningar endast kan avkasta 7 ton är naturligtvis slöseri med resurser, belastning för klimat och miljö och även ekonomiskt ofördelaktigt för lantbrukaren. Med dagens teknik kan det undvikas med enkelhet.
Agritechnica 2021 blev som bekant inställt och det gick inte heller att genomföra mässan vid de alternativa datumen i februari/mars 2022. Även pressdagarna före Agritechnica ställdes in men det har inte medfört att information om nya produkter och trender inom lantbruksteknik uteblivit.
DLG, som arrangerar Agritechnica, har intervjuat Markus Demmel, chef för institutet för ingenjörskonst inom fältmaskiner och inomgårdsteknik vid Bavarian State Research Center for Agriculture och tillika ordförande för Agritechnicas medaljkommite som utvärderar alla anmälda nyheter till mässan och ger guld- eller silvermedaljer till de mest intressanta produkterna eller systemen.
Så är svarar han på DLGs frågor angående lantbruksteknik och trender.

Till Agritechnica 2022 hade 164 utställare skickat in sina mässinnovationer för ett Innovationspris. Hur många medaljer har du delat ut den här gången och vilka tycker du är de viktigaste innovationsdrivarna?

Dr Demmel: Innovationskommissionen består i år av 36 medlemmar, som är representanter från vetenskap och forskning, konsulter och professionella jordbrukare. Juryn har valt ut ett guld och 16 silvermedaljer. En av innovationens främsta drivkrafter är förändringen av kraven på jordbruket. Dessa handlar inte längre bara om att öka prestanda och kvalitet på arbetsmetoderna, utan allt mer om teknikens bidrag till en hållbar jordbruksproduktion.

Vilken roll spelar aspekter som minskning av arbetsbelastningen och minskad komplexitet i den fortsatta utvecklingen av jordbruksteknik idag?

Dr. Demmel: Dessa klassiska kriterier som listas fortsätter att vara mycket viktiga eftersom de påverkar det dagliga arbetet och den ekonomiska framgången på gårdarna.

Och effektivitet, bränsleförbrukning och ökad produktivitet?

Dr Demmel: Forskningen och utvecklingen av tillverkare av jordbruksmaskiner fortsätter att fokusera på dessa aspekter. Men idag fokuserar de alla allt mer på hela arbetsprocessen, dess optimering och det bidrag som en ny maskin eller ett förbättrat redskap kan ge till den. Effektivitet och produktivitet spelar roll, men inte längre den enda. Dessutom blir andra aspekter viktigare och viktigare.

Du menar ämnen som jordskydd, fånggrödor, precisionssådd, mindre kemiskt och mer mekaniskt växtskydd, samt halmfördelning på skördetröskor?

Dr Demmel: I framtiden kommer jordbruksinnovation i allt högre grad att mätas genom dess bidrag till de välkända hållbarhetsmålen som jordbruket också har förbundit sig till. Ämnen du nämnde är relaterade till detta. Men vi måste gå längre, till exempel när det gäller jordbruksteknikens bidrag till bevarandet eller förbättringen av den biologiska mångfalden.

I år delades guldmedaljen ut till en systemtraktor för Controlled Traffic Farming. Syftet är att möjliggöra högre CO2-bindning genom jordbruket – ”carbon farming”. Minskningen av CO2-utsläpp lyfts också fram för fyra andra silvermedaljer. Är ämnet för närvarande fortfarande mer av en välkommen bieffekt eller är CO2-minskning redan idag en central innovationsdrivande på utvecklingsavdelningarna?

Dr. Demmel: Jag tror att vi måste vara mycket försiktiga med ämnet ”kolodling” så att vi inte lovar mer än vad vi kan leverera. De innovationer som Innovationskommissionen delar ut kännetecknas bland annat av minskningen av CO2-utsläppen. Jordbruket orsakar också CO2-utsläpp som vi måste minska. Tillverkarna av jordbruksmaskiner har redan börjat arbeta med detta tidigare och det är så jordbruksinnovationer kommer att mätas i framtiden. När det gäller guldmedaljen var CO2-frågan inte den enda avgörande faktorn, även om de elektriska drivningarna och möjligheten att senare generera nödvändig elektricitet med bränsleceller bidrar till att minska de direkta CO2-utsläppen. För nämndemännen var det avgörande det innovativa helhetskonceptet, som går långt utöver vad som hittills varit känt och redan är klart förverkligat, med alla dess egenskaper listade i den detaljerade motiveringen.